ledare

Årets spannmålsskörd kommer både att bli liten och på många håll av dålig kvalitet. Vi har haft en lång och kall vinter, för blöt och kall vår, för torr och varm sommar och speciellt i södra Sverige också uselt skördeväder.

Svensk mjölkproduktion är konkurrenskraftig i jämförelse med andra länder i Europa. Det är slutsatsen av en jämförelse som vi skriver om på nyhetsplats den här veckan.

Så har det hänt igen. I en ohelig allians med utvalda medier har Djurrättsalliansen hängt ut en uppfödargrupp. Bilderna på minkar som bitit varandra så att stora köttsår uppstått är givetvis inte trevliga att se. Att djur inte ska lida är vi nog alla ense om.

LRF Konsults senaste kvartalsrapport om lantbrukets lönsamhet beskriver ett bekymmersamt läge för grisnäringen: Ett importberoende land som har lägre betalt för råvaran än omkringliggande exportberoende länder indikerar att det är något fel på marknaden i Sverige, skriver LRF Konsult och tillägger:

Tongångarna i mejeridebatten blir allt hetare, på sidan 29 (i tidningen) kan du för övrigt läsa det senaste inlägget. I förra veckan blandade sig också gårdsmejeriet Wapnö i debatten och krävde i ett pressmeddelande att marknadsdomstolen granskar andra mejeriers lanseringar av närproducerad mjölk.

Hur mycket ska man höra innan öronen trillar av? I hundratals, kanske tusentals, år har bönder utmed våra kuster skeppat ut djur på öar för att djuren ska gå på sommarbete. Men nu har länsstyrelsen i Stockholm upptäckt denna uråldriga sedvana, vilket vi kunde berätta i förra veckans Land Lantbruk.

Allting förändras, men mejerikartan består. Nog måste det finnas fler än jag som finner detta underligt. För faktum är att mejerigränserna i Sverige i stora drag sett likadana ut som 1991. Det var året då Arlas planer på fusion med Gefleortens mejeriförening stoppades i marknadsdomstolen.

På löpsedeln kan du läsa den häpnadsväckande historien om hur mejeriföreningarna Arla och Milko planerade fusion. Men planerna stupade nära målsnöret när Konkurrensverket gjorde sin gryningsräd mot Arla.

Det råder inget tvivel om vilket politiskt block som gjorde det starkaste intrycket på LRFstämman. De rödgröna kom sällsynt samspelta, väl pålästa och med raka besked.

Minns ni LRFs omtalade kampanj från 1980-talet? På en av annonserna löd texten: ”I dag finns 15 utrotningshotade arter i svensk natur. En av dem bär keps.” En del lantbrukare blev förstås förnärmade, men kampanjen fick genomslag. Fast egentligen är det väl nu, inte för snart 30 år sedan, som budskapet är verkligt aktuellt.

Lantmännens VD Per Strömberg citerade mediemagnaten Rupert Murdoch på stämman i förra veckan: Det är inte längre stor som vinner över liten. Det är de snabba som vinner över de långsamma i en föränderlig tid.

I Peter Anderssons tv-dokumentär Vargkriget, som visades på söndagen, försöker en handfull anonyma män framställa sig själva som de djupa skogarnas heroiska motståndsmän mot en orättfärdig rovdjurspolitik. Det lyckas inget vidare.

Många uppmärksammade debattartikeln från signaturen Anna i förra veckans Land Lantbruk. Hon vittnade om hur det är att försöka bli mjölkbonde utan att vara född in i branschen, utan en gård att ärva.

Frågorna kring landsbygd och gröna näringar har hittills lyst med sin frånvaro i den politiska debatten inför valet. Det har handlat om fördelningspolitik– skatter, a-kassa, sjukskrivningar och rut-avdrag.

Vi journalister på Land Lantbruk har i många år varit bortskämda. Svenska bönder har varit stolta och generösa, de har mycket sällan backat då en reporter från tidningen velat komma ut till gården och göra en intervju.

Nu är snart måttet rågat. ”Vem vinner på att produktionen flyttar utomlands?” undrar åtta ledande slakteriföreträdare i ett öppet brev. Även LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson skriver till jordbruksministern med budskapet att grisuppfödningen måste värnas.

Vad är egentligen meningen med föreningen? Med den frågan har Swedish Meats brottats i drygt tre år, allt sedan försäljningen av industriverksamheten till finska HK Ruokatalo.

På senare år har svensk lammproduktion gått från hobby och bisyssla till att bli alltmer professionell. Näringen lyckas tillgodose handelns önskemål om färskt lammkött av jämn kvalitet under stora delar av året. Den är också den kanske enda grenen av svensk animalieproduktion som växer – om än från en låg nivå. Fortfarande är mindre än vartannat lamm som svenskarna konsumerar uppfött i Sverige.

Kurvan måste vända, det är enligt nye VD Anders Källström utgångspunkten för den livsmedelsstrategi som LRF nu filar på. Vändningen måste komma inom tre till fem år, förklarar han.

Representanternas tid är över, nu är det dags att välja personer. Den epok då det kooperativa branschfolket satt i LRF-styrelsen för att företräda och – kanske framför allt – bevaka den egna organisationens intressen är sedan länge passerad.