ledare

I Peter Anderssons tv-dokumentär Vargkriget, som visades på söndagen, försöker en handfull anonyma män framställa sig själva som de djupa skogarnas heroiska motståndsmän mot en orättfärdig rovdjurspolitik. Det lyckas inget vidare.

Många uppmärksammade debattartikeln från signaturen Anna i förra veckans Land Lantbruk. Hon vittnade om hur det är att försöka bli mjölkbonde utan att vara född in i branschen, utan en gård att ärva.

Frågorna kring landsbygd och gröna näringar har hittills lyst med sin frånvaro i den politiska debatten inför valet. Det har handlat om fördelningspolitik– skatter, a-kassa, sjukskrivningar och rut-avdrag.

Vi journalister på Land Lantbruk har i många år varit bortskämda. Svenska bönder har varit stolta och generösa, de har mycket sällan backat då en reporter från tidningen velat komma ut till gården och göra en intervju.

Nu är snart måttet rågat. ”Vem vinner på att produktionen flyttar utomlands?” undrar åtta ledande slakteriföreträdare i ett öppet brev. Även LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson skriver till jordbruksministern med budskapet att grisuppfödningen måste värnas.

Vad är egentligen meningen med föreningen? Med den frågan har Swedish Meats brottats i drygt tre år, allt sedan försäljningen av industriverksamheten till finska HK Ruokatalo.

På senare år har svensk lammproduktion gått från hobby och bisyssla till att bli alltmer professionell. Näringen lyckas tillgodose handelns önskemål om färskt lammkött av jämn kvalitet under stora delar av året. Den är också den kanske enda grenen av svensk animalieproduktion som växer – om än från en låg nivå. Fortfarande är mindre än vartannat lamm som svenskarna konsumerar uppfött i Sverige.

Kurvan måste vända, det är enligt nye VD Anders Källström utgångspunkten för den livsmedelsstrategi som LRF nu filar på. Vändningen måste komma inom tre till fem år, förklarar han.

Representanternas tid är över, nu är det dags att välja personer. Den epok då det kooperativa branschfolket satt i LRF-styrelsen för att företräda och – kanske framför allt – bevaka den egna organisationens intressen är sedan länge passerad.

Så fick vi då ännu en het debatt kring livsmedelsproduktionen, som knappast värmer i vinterkylan. För den som eventuellt missat det så var det Sveriges radio som i veckan startade programserien ”Matens pris” där odlingen av den soja som ges till svenska djur granskades.

Hon är känd för sina minoritetsståndpunkter. Så presenterades den nya EU-ministern Birgitta Ohlsson, när hon i lördags intervjuades i Ekots lördagsintervju.

Det är turbulent i Mejerisverige. Den som till äventyrs tvivlar på detta kan med fördel besöka Land Lantbruks nätupplaga (www.lantbruk.com).Där har en artikel om Milkos beslut att omfördela pengar från den uppmärksammade landskapsmjölken gett upphov till rader av arga inlägg från föreningens medlemmar.

Ni har säkert sett reklamfilmen där två män anländer till ett lantbruk för att lassa in kodynga i skåpbilen. Budskapet som kraftjätten Eon förmedlar är ”nu är gödsel guld värt”.

Vi är många som har känt oss skeptiska till budskapet att idisslarna, och då i synnerhet nötkreaturen, skulle vara särskilt stora miljöbovar i detta klimatlarmens tidevarv.

I Land Lantbruk har vi tidigare uppmärksammat den utbredda slakten utan, föregående bedövning, som sker med religiösa förtecken. Sverige lyckades få behålla sitt förbud när EU i fjol antog en ny slaktförordning. Däremot slaktas nöt och lamm även här enligt muslimsk ritual – skillnaden är att djuret bedövas först.

Så fick vi då en ny debatt om mat och djurhållning. I början av veckan toppade ”monstertjuren” belgisk blå nyhetssändningarna. Bakom stod författarparet Ylva och Torbjörn Esping, den senare journalist på ATL, med den nyutkomna boken ”Monsterbiff till middag”. I boken granskas uppfödningen av slaktdjur i Sverige. Mest uppmärksamhet har hittills ägnats uppgiften om att den omstridda rasen belgisk blå – eller snarare korsningar av den – föds upp på 80 gårdar i Sverige.

Få har väl undgått de hysteriska övertonerna och hätskheten i debatten kring nyårets vargjakt. Debattörer har excellerat i att kalla jägarna skjutgalna och blodtörstiga, mer än kanske någonsin har debatten kring vargen blottlagt en växande klyfta mellan landsbygd och stad.

Så här inför nyår blickar vi gärna både bakåt och framåt, mot det år som ska komma. 2010 är det år då de gröna näringarna skulle bli ledande vad gäller ”tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft”, enligt LRFs vision som den formulerades för sju år sedan.

I Sverige finns en märklig fixering vid dryckesmjölken när matpriser ska diskuteras. Jordbruksverket har analyserat priset på mjölk och anser sig ha funnit särskilda samband.

Varje kris har vinnare och förlorare. Grisskandalen har gett en kraftigt ökad efterfrågan på ekologiskt griskött. I andra medier kan vi också läsa om hur gårdsbutiker med egna slakterier nu måste säga nej till kunder som vill beställa julskinka.