Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 17 maj

”Alla måste bidra till klimatlösningen om mat”

Det är så lätt att lägga skulden för klimatpåverkan och artutrotning på de gröna näringarna, men det verkar inte lika enkelt att tänka i nästa led, skriver Lena Johansson i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Det är naturligtvis ett allvarligt problem att vi ruckar på ekosystemen så att djur och växter utrotas. Men den växande befolkningens markanvändning är också långt mer än jord- och skogsbruk, skriver Land Lantbruks Lena Johansson.
Det är naturligtvis ett allvarligt problem att vi ruckar på ekosystemen så att djur och växter utrotas. Men den växande befolkningens markanvändning är också långt mer än jord- och skogsbruk, skriver Land Lantbruks Lena Johansson. FOTO: iStock

Nyligen presenterade den vetenskapliga expertpanelen IPBES en rapport om att mellan en halv och en miljon djur- och växtarter är på väg att dö ut. Och reflexmässigt lades skulden på jord- och skogsbruket.

”Allt större ytor används för matproduktion, vilket minskar arter av fåglar och insekter”, skriver till exempel svt.se. Men då är det kanske det som är huvudproblemet? Att vi blir fler och fler som måste äta – inte att ett krympande antal jordbrukare trots allt lyckas föda alla dessa människor.

Ungefär en fjärdedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser är relaterade till maten. Det ska dock inte blandas ihop med det svenska jordbrukets klimatgasutsläpp, som brukar uppskattas till drygt 10 procent. I de första 25 procenten räknas nämligen också utsläpp från övriga led inom livsmedelsproduktionen, matsvinn med mera.

Det är så lätt att lägga skulden för klimatpåverkan och artutrotning på de gröna näringarna, men det verkar inte lika enkelt att tänka i nästa led. Vad är det jordbruket producerar och varför? Allt färre ska producera den mat som allt fler behöver. 2050 beräknas jordens befolkning ha nått drygt nio miljarder. Och om maten dessutom ska produceras till ett allt lägre pris. Vad får det för konsekvenser?

Genomsnittssvensken lägger i dag tolv procent av sin disponibla inkomst på mat. För 50 år sedan var motsvarande siffra 30 procent. Samtidigt ökar kraven på och intresset för maten. Vi vill ha hälsosam mat som har låg påverkan på miljön och klimatet. Men då måste vi också vara beredda att betala för det. Annars är det svårt att få ekvationen att gå ihop.

Det är naturligtvis ett allvarligt problem att vi ruckar på ekosystemen så att djur och växter utrotas. Men den växande befolkningens markanvändning är också långt mer än jord- och skogsbruk. Ska vi hushålla med jordens resurser kan vi till exempel inte fortsätta att bygga på och asfaltera åkermark. Då måste åkermarken uppvärderas även i ett glest befolkat land som Sverige.

Det finns inte en enkel, snabb lösning. De gröna näringarna kan göra och gör redan en hel del för att bli mer resurssnåla. Men ansvaret kan inte läggas på en enda näringsgren. Det tar tid att ändra på människors vanor och alla led i samhället måste ta sitt ansvar.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen