Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 7 april

Allemansvett lika viktigt som allemansrätt

Många jord- och skogsbrukare vittnar om att det ökade trycket på markerna under pandemin har lett till stora problem för dem. Men med allemansrätt följer allemansvett, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Snöskotrar, terrängcyklar, hästar och fyrhjulingar förs fram på allt från nyplanterad skog till växande grödor, skriver Lena Johansson.
Snöskotrar, terrängcyklar, hästar och fyrhjulingar förs fram på allt från nyplanterad skog till växande grödor, skriver Lena Johansson.

Pandemin och den sociala isoleringen har lockat ut betydligt fler människor i naturen under det senaste året. Störst är trycket naturligtvis kring storstäderna, men även till fjällvärlden och andra populära friluftsområden vallfärdar folk. Det är bra att intresset för och kunskapen om djur och natur sprider sig. Ett ökande naturintresse kan också leda till en ökad förståelse för de gröna näringarna. Det som är mindre bra är slitaget som uppstår i skog och mark.

I Sverige har vi allemansrätten, en sedvanerätt som kom till just för att även de som inte äger någon mark skulle få rätt att ströva i naturen, och kanske dryga ut hushållskassan med bär- och svampplockning. 1994 skrevs allemansrätten in i den svenska grundlagen.

Men med allemansrätt följer också allemansvett. Vi har inte bara rättigheter när vi vistas på någon annans mark. Vi har också en hel del skyldigheter, mot markägare såväl som mot djur och natur, att rätta oss efter. Det senare tycks dock mer okänt.

Många jord- och skogsbrukare vittnar om att det ökade trycket på markerna lett till stora problem för dem. Snöskotrar, terrängcyklar, hästar och fyrhjulingar förs fram på allt från nyplanterad skog till växande grödor. Då och då görs också intrång på tomtmark, med allemansrätten som ursäkt.

– Vem äger snön, frågar en förtvivlad läsare som har försökt stoppa en skoterförare på sin mark och fått till svar att du äger väl inte snön.

I extrema fall tycks också vissa tro att allemänsrätten är något slag allemansägande. Att den ger allmänheten rätt att bestämma hur jord, skog och vatten ska brukas. Det finns mängder av lagar och regler som styr ägande och brukande i Sverige, men det kan inte hållas folkomröstning om allt en markägare ska ta sig för. Det finns dock en tendens till en sådan ohållbar utveckling.

Visst, marken omkring oss är till glädje och nytta för alla, men vi måste våga lita på att markägarna sköter den på ett långsiktigt hållbart sätt. En mycket stor del av den svenska jordbruks- och skogsmarken går fortfarande i arv till familjens nästa generation. Det om något borde väl borga för att ägaren gör allt för att vårda och lämna över marken i gott skick.

LÄS MER: Låt inte elcykeln bli nästa snöskoterLÄS MER: Bärplockarläger kostade en halv miljon att städa upp

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen