Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 20 oktober

Bort med alla lagar som inte är ordentligt motiverade

All lagstiftning som gör det svårare att producera svensk mat måste ständigt utvärderas. Mindre detaljstyrning ökar lönsamheten och ger mer svensk mat, skriver Ester Hertegård.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Är beteskravet verkligen det största mervärdet som mejeribranschen kan marknadsföra svensk mjölk med, undrar Ester Hertegård.
Är beteskravet verkligen det största mervärdet som mejeribranschen kan marknadsföra svensk mjölk med, undrar Ester Hertegård.

Livsmedelsstrategin kan inte bygga på vad som blir lättast att marknadsföra för konsumenterna.

I Lantbrukspodden nummer 49 förs ett intressant samtal. Bakom en av mikrofonerna sitter den inom Bondesverige smått legendariske Gunnela Ståhle, numera aktiv i bland annat organisationerna Djurskyddet Sverige och Vi konsumenter. Samtalspartnern är Hans Cederlöf som driver en mjölkgård utanför Sala och tillsammans med branschkollegor har startat organisationen Vi producenter.

Ämnet för samtalet är beteslagens vara eller inte vara, men argumenten som förs fram sätter även fingret på ödesfrågor som svenskt lantbruk brottas med i stort. Gunnela Ståhle menar att vegorörelsen minskat efterfrågan på mjölk, och att det är farligt att ta bort beteskravet eftersom det är det största mervärdet som mejeribranschen kan marknadsföra sig med för att behålla sin marknadsandel.

Hans Cederlöf bemöter det med att det inte går att säga att korna alltid har det bättre på bete, snarare tvärtom. Han menar att det bör vara upp till lantbrukaren att planera djurens utevistelse efter kornas behov: ”Vi kan inte släppa ut korna för konsumenternas skull”.

Det är lätt att hålla med både Gunnela och Hans i deras resonemang, och häri ligger svenskt lantbruks stora käpphäst. En mängd regler om djurvälfärd och miljöskydd gör att Sverige ofta klappar sig på axeln i jämförelse med andra jordbruksnationer. Men mervärdet som sägs skapas är svårt att få betalt för, och så har det varit alldeles för länge.

Många menar att livsmedelskonsumtion sker mer medvetet om hållbarhetsperspektiv de senaste åren än tidigare, och till viss del stämmer det. Å andra sidan är konsumenter mer förvirrade än någonsin. Matvarubutiken är en djungel av olika budskap och märkningar.

Fortfarande har en stor grupp konsumenter inställningen att bara få vardagen och ekonomin att gå ihop. Flerbarnsfamiljerna som veckohandlar middagsmat, små kommuner som upphandlar skolmat, eller pensionären som vill få lite pengar över. Att de följer priset snarare än den hårdast marknadsförda märkningen är det få som klandrar dem för. Även för dessa bör det få produceras mat i Sverige, och då måste det bli lättare att vara producent. Då måste man exempelvis våga ta bort regleringar som finns till för marknadsföringssyfte. Det handlar inte bara om beteskravet, andra exempel är totalstopp för GMO och att bestämma andelen ekologisk odling.

All lagstiftning som gör det svårare att producera svensk mat måste ständigt utvärderas. När detaljstyrningen lättas blir det bättre ekonomisk hållbarhet för producenterna och mer svensk mat på bordet.

LYSSNA: Beteslagen – bra eller dålig för korna?LÄS MER: Dags att skrota arvet efter Astrid LindgrenLÄS MER: ”Mjölkbönder, lär er av äggbranschen”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen