Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 18 september

Hållbar mat måste få kosta

Att politiker och tjänstemän i offentlig sektor ställer hårda krav på svenska bönder och sedan köper mat från länder med lägre krav är inget annat än dubbelmoral. Vill man servera hållbar mat måste den få kosta, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör för Land Lantbruk. Vill man servera hållbar mat måste den få kosta, menar hon i sin ledare.
Lena Johansson är politisk chefredaktör för Land Lantbruk. Vill man servera hållbar mat måste den få kosta, menar hon i sin ledare.

För fyra år sedan antog Ystads kommunpolitiker livsmedelspolicyn ”Hållbar mat”. De hade höga ambitioner för maten som skulle serveras till barn och gamla. Kommunen skulle i första hand köpa in och servera ekologiska, etiska, närproducerade och säsongsanpassade livsmedel.

Redan efter ett år ströks ekomaten. Budgeten hade överskridits, och nu har även avtalet med Fairtrade sagts upp. Det nya upphandlingsavtal som slutits innebär också att från och med i höst kommer en del svenskt kött bytas ut mot bland annat grytbitar från EU och dansk blodkorv.

Beslutet har fattats av kommunala tjänstemän som säger att de följer EUs upphandlingsregler. Men det har rört upp känslorna både bland politiker och kommuninnevånare. Ystads Allehanda fylls av insändare och föräldrar samlar namn på protestlistor. ”Vi bor i ett landskap med åkrar runt omkring oss, med bönder som producerar bra mat. Kommunen borde stötta det närproducerade”, säger en av föräldrarna.

Ystad kommun är tyvärr inte ensam om sitt beslut. I många andra kommuner hänvisar politiker och tjänstemän till EUs upphandlingsregler och tror sig inte kunna köpa svenskt. Det stämmer att det inte går att ställa krav på ursprungsland, men i stället kan krav ställas på transportlängd, antibiotikaanvändning med mera som gynnar svenskproducerade livsmedel.

När konsumenterna själva får välja vill de nämligen helst ha svenskt. Jordbruksverkets sammanställning av försäljningen för första halvåret 2020 visar att köttkonsumtionen totalt fortsätter att minska, medan försäljningen av svenskt kött ökar.

Trenden har pågått i ett par år, men den har förstärkts under coronapandemin. En av förklaringarna är att många konsumenter vill ha hållbar och hälsosam mat. En annan förklaring är, enligt Jordbruksverket, att färre ätit på restauranger och i personalmatsalar under våren och att gymnasieskolorna varit stängda. Ett tydligt tecken på att det är i de offentliga köken som det importerade köttet huvudsakligen serveras.

Men att politiker och tjänstemän i offentlig sektor ställer hårda krav på svenska bönder och sedan köper mat från länder med lägre krav är inget annat än dubbelmoral. Vill man servera hållbar mat måste den få kosta.

LÄS MER: Lena Johansson: ”Lantbrukare snart hotad art om inte regelverk ses över”

Relaterade artiklar

Till toppen