Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 12 december 2019

”Harmlösa sjukdomar kan bli dödliga igen”

Stora utmaningar riskerar att glömmas i skuggan av klimatet. Problemet med antibiotikaresistens talas det inte alls särskilt mycket om nu, skriver Lena Johansson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.

I skuggan av klimatförändringarna riskerar en annan stor utmaning att glömmas bort, något som kan bli lika ödesdigert för vår fortlevnad. 2050 väntas 10 miljoner människor årligen dö i följderna av antibiotikaresistens. Det är betydligt fler än vad som nu dör i cancer varje år.

Men problemet med antibiotikaresistens talas det inte alls särskilt mycket om just nu. Trots att antibiotikaanvändningen och därmed risken för resistens fortsätter att öka.

Nästan tre fjärdedelar av all antibiotika som skrivs ut i världen ges till djur. Enligt en studie som nyligen presenterades i vetenskapstidskriften Science har antibiotikaresistensen bland boskap nästan tredubblats sedan 2000 i låg- och medelinkomstländer. Det är också i länder som Kina, Indien och Brasilien, med stigande användning av antibiotika, som köttproduktionen ökar mest.

Island, Norge och Sverige har lägst antibiotikaanvändning till produktionsdjur i Europa. I EU-länderna i södra Europa är användningen upp emot 30 gånger högre än i Sverige. I USA används antibiotikan rutinmässigt i förebyggande syfte. På den mjölkgård i Minnesota med 9500 mjölkkor som jag besökte i somras, fick alla sinkor antibiotika i förebyggande syfte. Ladugårdsförmannen tittade nästan lite förebrående på oss när vi ifrågasatte det och svarade: ”Men annars kan de ju bli sjuka.”Hon fick oss att känna oss som djurplågare, som var beredda att riskera att de stackars korna skulle insjukna.

Experter har beskrivit den ökande andelen antibiotikaresistenta bakterier som en tickande bomb och en lika stor risk för mänskligheten som terrorismen. Och visst pågår det i det tysta ett arbete för att hejda spridningen. Till exempel avsatte regeringen i oktober en miljon kronor för att Folkhälsomyndigheten i samarbete med världshälsoorganisationen WHO, världsorganisationen för djurhälsa OIE samt FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ska verka mot detta.

För det är verkligen ett område där Sverige och svenska bönder ligger i frontlinjen. Och ett område där vi ska bejaka att konkurrenterna kommer ifatt oss. En omfattande utbredning av resistens innebär nämligen stort lidande både för människor och djur. Och många av dem som vi i dag uppfattar som relativt harmlösa sjukdomar blir utan fungerande antibiotika dödliga igen.

LÄS MER: EU:s skärpta antibiotikalag ger Sverige fördel

Relaterade artiklar

Till toppen