Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 26 januari 2018

Jordbruksverkets senfärdighet skördar offer

Jordbruksverkets långsamma hantering av jordbrukarstödet börjar skörda sina offer. Regeringen borde påskynda rekryteringen av en ny ledning skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

FOTO: Mostphotos

I genomsnitt 5 000 kronor per lantbrukare och år för 2015 och 2016 har ännu inte betalats ut, sa chefen för Jordbruksverkets stödenhet, Anders Egonson, när han i Land Lantbruk nummer 2 intervjuades om de försenade utbetalningarna av jordbrukarstöd. För enskilda kan det dock handla om betydligt större belopp, medgav han.

Ja, att vissa lantbrukare har fått stora svårigheter att betala sina räkningar på grund av verkets it-strul är uppenbart.

– Det lutar mer och mer åt att vi måste avveckla så snart åtagandet upphör, säger en yngre lantbrukare som tillsammans med sin sambo brukar en gård med mycket höga naturvärden.

Delar av gården är naturreservat med skogsbeten och gamla slåtterängar, ett mångfaldsrikt odlingslandskap med rötter i 1500-talet. Men nu väntar paret på 1,2 miljoner kronor i stöd för de tre gångna åren, något som har pressat ekonomin svårt. Till råga på allt kan de förvänta sig ett saftigt återkrav på förskottet från 2015. Då ändrade nämligen Jordbruksverket villkoren och strök stora delar av stöden till gårdens unika betesmarker.

Jordbruksverkets senfärdighet skördar nu offer. Lantbrukarparet ovan är inte ensamt om bekymren. Från flera håll vittnas om att bönder tvingas sälja sina djur för att få in pengar.

Släpar efter gör miljöstöden inom Landsbygdsprogrammet, det handlar om stöd till naturbetesmarker, ekostöd och vallstöd. Dessa stöd är i hög grad ersättningar för tjänster som lantbrukarna erbjuder samhället. Och ironiskt nog är det just resultatet av dessa insatser som allmänhet och politiker särskilt värderar.

Med sitt arbete och sina betesdjur skapar dessa lantbrukare efterfrågad miljönytta i form av öppet landskap och biologisk mångfald. Nu bär Jordbruksverket skulden för att en del av dessa bönder ger upp.

Jordbruksverkets ledning fick 2016 kritik av Statskontoret för att den inte tagit ett tydligt grepp om it-utvecklingen. I dag har verket en chef som säger sig vara trött på byråkratin och som gärna vill ”lyfta från stolen” så snart möjligt.

Det behövs krafttag nu, knappast att förvänta av den avgående generaldirektören. Regeringen borde påskynda rekryteringen av en ny ledning som orkar ta nya tag.

Relaterade artiklar

Till toppen