Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 17 augusti 2018

Kerstin Davidson om valrörelsen: Miljöpartiet kluvet om klimatsatsningar

Extremvädret under sommaren har flyttat fokus mot klimatfrågan i valrörelsen och Miljöpartiet har åter börjat växa. Frågan är dock vad partiet har uträttat under fyra år i regeringen, skriver Kerstin Davidson, ledarskribent på Land Lantbruk.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Kerstin Davidson, ledarskribent.
Kerstin Davidson, ledarskribent. FOTO: ANN LINDÉN/HANNA JOHANSSON

Sommarens extrema väder med torka och stora skogsbränder har flyttat fokus mot klimatfrågan i valrörelsen. Det gör att stödet för Miljöpartiet åter börjat växa. Partiet profilerar sig hårt på klimatfrågan och går fram med slagorden ”Nu. Klimatet kan inte vänta”.

Mp har förvisso hög svansföring i klimatfrågan, men frågan är vad som blivit uträttat under de fyra åren i regeringen. Mycket har varit mer symbolpolitik än åtgärder som leder till verklig klimatnytta, som miljardsubventionen till elcyklar. Inom ramen för det så kallade Klimatklivet, som ska bidra till lokala klimatinvesteringar, har skattemedel gått till biogasproduktion, men även till cykelgarage och klimatterapi. På det senare satsades drygt 800 000 kronor för att 21 norrbottningar skulle lära sig hantera sin klimatångest med fokus på ”bilen, biffen och bostaden”. Effektiviteten i de åtgärder som finansierats av Klimatklivet granskas nu av Riksrevisionen.

Samtidigt ligger storskaliga anläggningar för produktion av biodrivmedel i malpåse eftersom politikerna inte har förmått presentera de långsiktiga spelreglerna. Drivmedelsbolaget Preem skriver på sin webbplats om ”det svenska importundret”; trots att vi har gott om råvara för att producera biodrivmedel importeras 85 procent av de förnybara drivmedlen. I Hagfors väntar projektet Värmlandsmetanol – ägt av bland andra Björn Gillberg, LRF och Hagfors kommun – på besked om vad som ska gälla efter 2020, det krävs för att den stora investeringen ska bli av. I Örnsköldsvik skulle ett bioraffinaderi kunna byggas, enligt en förstudie som Domsjö Fabriker tagit fram. Allt såg positivt ut, mångmiljardsatsningen skulle kunna skapa flera tusen jobb från skog till färdig produkt.

Men tidigt i våras meddelade företagsledningen att man inte går vidare. Man tvekade över om råvaran skulle räcka eftersom alltmer skog skyddas. Innan man tar beslut om en förprojektering som beräknas kosta 150 miljoner vill företaget veta hur den framtida skogspolitiken ska se ut. I den här frågan är Miljöpartiet uppenbart kluvet. Valet står mellan att skydda mer skog eller att satsa på förnybara, klimatnyttiga drivmedel. Det är ett val som även Miljöpartiet måste göra, annars kanske klimatet får fortsätta vänta. LÄS OCKSÅ: Kerstin Davidson om torkan: ”Nu måste fler aktörer hjälpa till”

Relaterade artiklar

CORONAVIRUSET
Så tacklar EU-länderna coronapandemin
lantbruk

Så tacklar EU-länderna coronapandemin

Coronaviruset hotar vårbruk och trädgårdsskörd inom hela EU. Här är ett axplock ur nyhetsflödet om mobiliseringen under pandemin.

Till toppen