Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 april

”Klyftan mellan stad och land fortsätter växa”

Frågorna som engagerar på regionstämmorna spretar, men det som löper som en röd tråd genom alla stämmor är kampen mot övernitiska myndigheter, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och ledarskribent i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och ledarskribent i Land Lantbruk. FOTO: Mostphotos

LRFs regionstämmor är en bra mätare på vad som just nu engagerar i Sverige utanför städerna. Få andra organisationer har ett så heltäckande nätverk på landsbygden.

Förra fredagen hölls årets sista regionstämma och det finns frågor som lyfts i hela landet, till exempel ökande viltskador och krympande landsbygdsservice, som dåligt underhållna vägar och försämrad postgång. Men det som löper som en röd tråd genom alla stämmor är kampen mot övernitiska myndigheter.

Även om det knappast är något nytt att landsbygden protesterar mot centralmakten finns det en växande klyfta mellan stad och land, mellan dem som arbetar praktiskt i de gröna näringarna och dem som tolkar paragraferna alltför bokstavligt.

Ett exempel från en av stämmorna är bonden som fick böta 30 000 kronor för att han flyttat på stenrösen. Det var bara det att stenarna hamnat där när bredband grävdes ner för ett par år sedan. Det var alltså inte någon gammal kulturmiljö som skadats, men eftersom djur kunde ha bosatt sig bland stenarna, var det förenat med böter att flytta på dem.

För att underlätta samarbetet fokuserar LRF i år på projektet God myndighetsutövning. Syftet är att få ett smidigare och enklare samarbete mellan praktiker och teoretiker, mellan bönder och byråkrater. Att myndigheterna ska ge råd och vägledning i stället för att kontrollera och sätta dit företagarna. Men framförallt för att få en öppnare dialog och att fler företagare ska göra rätt från början.

Det finns naturligtvis både myndigheter och enskilda tjänstemän som är lysande undantag. Skatteverket brukar lyftas fram som ett exempel på en myndighet som numera hjälper istället för stjälper medborgarna. Kanske är även Jordbruksverket på väg dit, även om det fått börja om från förtroendekapitalets botten.

Regelverket för de gröna näringarna har ökat explosionsartat på senare år och med dem följer växande kostnader för företagarna. Bara att lämna in en tillståndsansökan kan kosta tusentals kronor. Och då är det inte ens säkert att man får tillståndet. För att inte tala om kostnader för utebliven arbetsinkomst varje gång någon kommer på besök för att inspektera och kontrollera.

Ett grundkrav borde då vara att företagarna kan känna sig förstådda och rättvist behandlade.

Lena Johansson,

Politisk chefredaktör

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen