Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 31 oktober

”Lång resa för att nå Matlandet Sverige”

Det är långt kvar till Matlandet Sveriges höga ambitioner. Råvaror av hög kvalitet finns, men det krävs ändrade attityder både i och utanför näringen om målen ska nås, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.

Satsningen ”Sverige – det nya matlandet”, som lanserades av Alliansregeringen 2008, hade höga ambitioner. Sverige skulle bli bäst på mat i Europa i konkurrens med länder som Italien och Frankrike. Livsmedelsexporten skulle fördubblas till 2020 och bli en av våra mest betydande exportsektorer.

Drygt tio år senare är Matlandet begravet, även om vissa mål har tagits över av Livsmedelsstrategin. Efter några dagar hos italienska bönder och mathantverkare kan jag dock konstatera att det återstår mycket innan Sverige tar förstaplatsen i Europa. Även om den lokala matförädlingen ökat under senare år har vi långt kvar till den mängd regionala mejerier, bagerier, slakterier och vingårdar man stöter på i Italien.

Den svenska matexporten går det fortfarande rätt knackigt för. I volym har den till och med backat sedan 2008 och består i dag i huvudsak av vodka, kaffe och cider. Till en fördubblad livsmedelsexport har vi långt kvar.

Och i attityd är det fortfarande stora skillnader mellan södra och norra Europa. I Italien är maten njutningsmedel, medan den i Sverige ofta betraktas som näringsämne. När vi inriktar vårt arbete på hygien och folkhälsa, satsar länderna i södra Europa mer på ursprung och smak. Ibland får man ju numera känslan av att maten i Sverige till och med degraderats till ett klimatproblem.

De svenska kockarna har gjort sitt för att lyfta svensk mat. Antalet Michelin-krogar ökar och i internationella matlagningstävlingar placerar sig nu de nordiska länderna i topp, före kulinariska stormakter som Frankrike och Italien.

Råvarorna kan det ju därmed inte heller vara något fel på, åtminstone inte om man väljer kvalitet. Men vad är då felet?

Förenklade regler var en del av Matlandets ambition, och det arbetet fortgår inom Livsmedelsstrategin. Men fortfarande är till exempel gårdsförsäljning av alkohol förbjuden.

Det krävs också en attitydförändring inom de gröna näringarna. Statusen för småskalig livsmedelsförädling måste höjas. I dag går den ibland lite föraktfullt under benämningen ”syltkokeri” bland kollegor inom lantbruket.

Den nya branschavdelningen LRF Lokal mat och dryck bildades i våras, och har en hel del att jobba med. Och det är bråttom innan de svenska konsumenternas vurm för lokal mat är över.

LÄS MER: ”Krävs lönsamhet för att fler ska kunna satsa på mjölken”

Relaterade artiklar

Till toppen