Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 6 oktober 2017

Låt inte kravmaskinen styra politiken

Visst behövs det en omställning inom gröna näringar, men en exportberoende näring behöver rimliga konkurrensvillkor i förhållande till omvärlden. Det skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Naturskyddsföreningen vill använda återbäring till andra saker än gröna näringar.
Naturskyddsföreningen vill använda återbäring till andra saker än gröna näringar. FOTO: Mostphotos

Svenska naturskyddsföreningen, SNF, vädrar morgonluft. I början av september berättade miljöminister Karolina Skog att det var naturskyddsföreningen som föreslagit den rikstäckande inventering av skogsbiotoper vilken regeringen beslutat anslå medel till i budgeten.

Nu är föreningen ute efter återbäringen av dieselskatt till jord- och skogsbruket, liksom till gruvnäringen. ”Vi vill använda skattepengar till andra saker”, säger föreningens ordförande Johanna Sandahl.

Naturskyddsföreningen tar inte hänsyn till tunga basnäringars konkurrenskraft, det är tydligt i intervjun. Att gruv- och skogsnäringarna bidrar starkt till vår välfärd struntar man högaktningsfullt i. Särskilt skogen, med ett exportnetto på dryga 90 miljarder, väger blytungt. I det senaste numret av Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi konstateras att svensk handelsbalans vore ett ”svart slukhål” utan skogsbruket och skogsindustrin.

Utan dessa intäkter skulle det bli mindre pengar över till skola, vård, pensioner… och även till exempelvis naturvård. Men en exportberoende näring behöver rimliga konkurrensvillkor i förhållande till omvärlden. Självklart behövs omställning, men den kan ta tid. Med försämrade konkurrensvillkor finns risk att kon hinner dö medan gräset växer.

Må vara att SNF, som är en kravmaskin på miljöområdet, inte behöver ta ansvar för Sveriges ekonomi. Men föreningen har hög svansföring och informellt stor makt. ”Mediernas gullegrisar” kallades naturskyddsföreningen i en rapport som tankesmedjan Timbro publicerade sommaren 2015. Timbro hade undersökt hur SNF behandlades av ledande medier. Slutsatsen blev att föreningen fick mycket stort utrymme och snart sagt aldrig ifrågasattes.

Nu är det uppenbart att SNF också har regeringens öra, i alla fall miljöministerns. Men man måste komma ihåg att en miljöorganisation aldrig kan bli nöjd, vore den det skulle den inte längre ha ett berättigande. Mycket vill ständigt ha mer.

För övrigt bör det i det här sammanhanget vara värt att påminna om det övergripande miljömålet, kallat generationsmålet. Enligt detta ska de stora miljöproblemen lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Tänker ni inte på det, SNF?

Relaterade artiklar

Till toppen