Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 14 augusti 2015

Miljörörelsen har fel fokus

I radioprogrammet "Vetandets värld" berättades i somras om den sällsynta klockgrodan, som lever på några platser i Skåne. En av förutsättningarna för att arten ska trivas är att betande djur håller högt gräs och sly borta. Grodorna behöver solbelysta vatten.

Samtidigt larmar ornitologer om ett sjunkande antal vadarfåglar. Skälet antas vara att allt färre djur betar strandängarna. Vadarfåglarna vill ha öppna marker.

Och vid en pressträff i Knäred arrangerad av LRF Halland berättade Evert och Britt-Marie Gustavsson om de hagmarker som deras rödkullor betar och där länsstyrelsen inventerar floran. Evert skulle helst vilja sluta med djuren, men vad händer då med de vackra hagmarkerna?

– Där är så tätt mellan stenarna att det inte går att köra med betesputsare, berättade Evert.

Det är en spillra som finns kvar av forna dagars hagmarker. I radions Naturmorgon intervjuas forskaren Sara Cousins. Hon har jämfört dagens landskap i Sörmland med kartor från 1901. Det visade sig att 96 procent av gräsmarkerna har försvunnit.

När betesdjuren lämnar markerna tar slyet över. Kvar blir ett mer enahanda, mindre tilltalande landskap. Men framför allt drabbar det mängder av arter. Själv funderar jag över när jag senast såg en blåvinge eller en kattfot…

Mot den här bakgrunden är det förvånande att miljöorganisationerna lägger så lite kraft på att värna betesmarkerna. Världsnaturfonden WWF engagerar sig visserligen, men ger inte svenskt kött grönt ljus i sin köttguide. Naturskyddsföreningen lägger det mesta av krutet på vargen och på skogen. Men medan vargen förökar sig och naturhänsynen i skogen ökar försvinner naturbetesmarker i rasande fart.

Kanske behöver det alltmer konfrontatoriskt sinnade SNF en syndabock att peka ut för att driva kampanj. I skogen ser man en motståndare i det moderna skogsbruket. Någon självklar sådan finns inte i fråga om hagmarkerna.

För oss som är konsumenter finns nämligen bara en sak att göra; köpa svenskt kött och svenska mejerivaror, och vara beredda att betala mera för det. Här skulle miljörörelsen kunna bidra i stället för att bygga motsättningar.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Relaterade artiklar

Till toppen