Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 15 juni 2018

Nej tack till mer byråkrati kring de enskilda avloppen

I Finland har politikerna lyssnat på landsbygdsborna om de enskilda avloppen, men i Sverige tvingar myndigheterna fastighetsägarna till stora investeringar, skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Kerstin Davidson.
Kerstin Davidson.

Vårt pragmatiskt sinnade grannland Finland förtjänar ofta att vara föredöme. Så är det även när det gäller frågan om landsbygdens många enskilda avlopp. I Finland lyssnade man till landsbygdsbornas protester mot hårda regler för avloppen. I fjol ändrades bestämmelserna.

”Enligt det nya lagförslaget ska åtgärderna koncentreras till platser där de verkligen har effekt, alltså till stränder och grundvattenområden”, sa lantbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) till Svenska Yle.

I övriga områden ska avloppsanläggningarna rustas först i samband med större reparationer. Finland har också sedan tidigare regeln att pensionärer kan få vänta med att åtgärda sitt enskilda avlopp. De ska inte behöva sälja sina hem för att de inte har råd med kostnaden för avloppet.

Men i Sverige fortsätter myndigheterna att tvinga fastighetsägare på landsbygden att satsa stora pengar i avloppen. Totalt sett handlar det om mångmiljardbelopp som kan drabba svensk landsbygd. Och detta till en ytterst blygsam miljönytta. Enligt en forskningsrapport, beställd av Havs- och vattenmyndigheten, kan näringsämnen från ett enskilt avlopp i skogs- och jordbrukslandskap inte nå vattendrag om avståndet är 150 meter. Fosforbidragen till ytvatten från enskilda avlopp är kraftigt överskattade, anser forskarna Peter Ridderstolpe och Lars Hylander. Skälet är markens förmåga att binda fosfor.

Det är knappast troligt att kommunerna skulle finna sig i att lägga så mycket pengar på något med så liten effekt. Men det är förstås lättare när andra får stå för notan.

I den nyligen framlagda utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster” föreslås en ökad flexibilitet – för kommunerna. Enskilda fastighetsägare med egna avlopp ska däremot belastas med mer byråkrati och kostnader. Utredaren föreslår att enskilda vart sjunde år ska skicka in en så kallad avloppsdeklaration, utförd av ett ackrediterat kontrollorgan, till kommunen.

Det ska hjälpa kommunen att hitta de avlopp som behöver byggas om. Kostnaden för deklarationen uppskattas till 1 500 – 5 000 kronor. Dyrast kan det bli i glesbygd, på grund av längre resor för den som ska besiktiga. Men den fastighetsägare som inte gör sin deklaration ska kunna hotas med miljösanktionsavgift.

Ökad byråkrati, nej tack! Följ i stället de kloka finländarnas exempel.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen