Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 4 maj

Nu ska Sveriges beredskap stärkas

Den svenska livsmedelsberedskapen ska stärkas, men medan Finland har lager för både livsmedel och energi har vi helt avskaffat det och får börja om från början, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Den finska staten har en plan för att det ska finnas lantbrukare spridda över hela landet.
Den finska staten har en plan för att det ska finnas lantbrukare spridda över hela landet.

Det krävdes ett krig i närområdet, men nu ska äntligen Sveriges livsmedelsberedskap stärkas. Landsbygdsministern tillsatte i förra veckan en utredare som ska se över hur den kan byggas upp, så att det finns mat till befolkningen i minst tre månader vid krig, kris eller avspärrning.

Det är ett välkommet besked, som inte kommer en dag för tidigt. Vår livsmedelsberedskap är inte god, men det kommer att dröja innan den kan stärkas. Först den 1 december nästa år ska utredningen vara klar.

Och medan till exempel Finland har lager för både livsmedel och energi har vi helt avskaffat sådan beredskap. I Finland finns spannmål för livsmedelstillverkning och utsäde som ska räcka i sex månader. Finska staten har också kontrakt med livsmedelsindustrin på en rad produkter som ska kunna produceras även vid kriser.

Staten har också en plan för att det ska finnas lantbrukare spridda över hela landet. De är undantagna från militärtjänst för att kunna producera mat även vid krig. För en god livsmedelsberedskap innebär så mycket mer än att bara ha lagrade livsmedel. Förutom bönder krävs också tillgång på till exempel insatsvaror, så att jordbruket kan fungera även när gränserna stängs.

Vi fick en förvarning om hur snabbt krisen kan vara här redan när pandemin slog till för drygt två år sedan. Ett verkligt orosmoln då, liksom nu, är tillgången på arbetskraft. För den som inte visste det tidigare blev det uppenbart hur beroende det svenska jord- och skogsbruket är av utländsk arbetskraft.

Det finns en spridd missuppfattning att den utländska arbetskraften inom de gröna näringarna är attraktiv bara för att den är billig. Men en absolut majoritet betalar i dag avtalsenliga löner till sina utländska medarbetare.

Huvudproblemet är snarare att det är svårt att få tag i kvalificerad inhemsk personal. Att jobba inom de gröna näringarna kan vara tungt och ibland är arbetstiderna obekväma. Framför allt handlar det också om säsongsanställningar, som inte lockar svenskar som vill ha anställning året om. För den som åker hemifrån i några månader, för att tjäna pengar, är däremot den ordningen perfekt.

Och svenska arbetsgivare tar tacksamt emot erfarna, pålitliga säsongsarbetare som kommer tillbaka år efter år.

Även på den här punkten var Finland på tårna och ändrade reglerna snabbt för att kunna släppa in utländsk arbetskraft också under pandemin. Så visst är det välkommet att regeringen utreder och lovar stärka livsmedelsberedskapen, men förhoppningsvis ändras också synen på hur viktigt jord- och skogsbruket är för alla oss svenskar.

LÄS MER: Jordbruket behövs för att stärka SverigeLÄS MER: Livsmedelsförsörjning är inget särintresse

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen