Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 8 juni

Politiker – tänk annorlunda om Cap

Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU kom en gång till för att säkra medborgarnas tillgång till livsmedel. Nu måste svenska politiker öka sitt engagemang kring nya Cap, skriver Kerstin Davidsson i veckans ledare.

 Kerstin Davidson.
Kerstin Davidson.

Moderatledaren Ulf Kristersson tog LRF-stämman med storm när han på stämmans andra dag engagerat talade om hur äganderätten till jord och skog inskränks av utökat strandskydd, nyckelbiotopsinventeringar och artskydd. Han lovade att tillsätta en bred äganderättsutredning, om moderaterna kommer till makten efter valet.

Ett annat löfte var sänkt dieselskatt med 200 miljoner. På kort sikt ville han förbättra lantbrukets konkurrenskraft genom sänkta skatter, på längre sikt stimulera till en omställning mot alternativa drivmedel.

Finansminister Magdalena Andersson (S) som gästade stämmans första dag, nämnde däremot inte äganderätten med ett ord, inte heller sänkta skatter. Skillnaderna mellan företrädarna för de två största partierna framstod tydligt. Men en sak har de gemensam; synen på EUs jordbrukspolitik, Cap. Såväl Ulf Kristersson som Stefan Löfven har på sistone krävt bantade EU-stöd till jordbruket.

Attityden till jordbrukspolitiken tycks densamma oavsett på vilken sida av blockgränsen man befinner sig. Den är typiskt svensk och sticker ut inom EU. När jag själv för några år sedan gästade Bryssel – under Alliansregeringens tid – beskrev personal på EU-kommissionen den svenska hållningen som ”lågt stöd för Cap” och ”oengagerad”. Länderna placerades in på ett diagram där Sverige hamnade isolerat längst ner i ett hörn och benämndes ”skeptiker”.

När Palle Borgström pressade Magdalena Andersson om inställningen till Cap invände hon att vi för varje inbetald krona till EU får tillbaka 50 öre. Men det borde knappast vara återflödet av pengar som är Sveriges främsta skäl att vara medlem i EU. Som litet exportberoende land har vi stor nytta av att tillhöra den inre marknaden.

EU skapades en gång som ett fredsprojekt. Matbrist var en bister erfarenhet från kriget. Den gemensamma jordbrukspolitiken kom till för att säkra medborgarnas tillgång till livsmedel. Men i svensk politik har försörjningsberedskapen under många år varit en icke-fråga. Nu tas den åter på allvar, bland annat av Ulf Kristersson i framträdandet på stämman.

Men har det inneburit en omsvängning även i synen på jordbrukspolitiken? Nej, tyvärr tycks det inte så. Det borde vara dags att svenska politiker tänker om och deltar med större engagemang i debatten om det nya Cap.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen