Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 28 september

Rivningsraseriet måste stoppas

Det är inte de små kraftverken som är orsaken till att ålen minskar i vattendragen. Kraftverken bör få fortsätta producera ren energi, skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

 Kerstin Davidson.
Kerstin Davidson.

Syftet är att gynna livet i vattnet, säger en vattenhandläggare på länsstyrelsen i Skåne, i ett inslag som sändes i måndags i Sveriges radios P1 Morgon.

Det ska ske genom att återskapa strömvattenmiljöer, fortsätter handläggaren, det kommer att ge en rikare biologisk mångfald.

Det handlar om Vramsån i Skåne. Här befinner sig just nu ägare av dammar och små kraftverk mitt inne i den juridiska processen. I november tas deras mål upp i Mark- och miljödomstolen.

Vid årsskiftet kommer ny lagstiftning kring den småskaliga vattenkraften att träda i kraft. Den ska ge ägarna till småskalig vattenkraft en enklare prövning. Men kraftverksägarna vid Vramsån måste fullfölja sin process enligt nu gällande lagstiftning, och det innebär en ekonomiskt mycket betungande prövning – med osäker utgång.

”En rikare biologisk mångfald”, säger alltså vattenhandläggaren. Men redan i dag är Vramsån en miljö rik på arter. Här lever utter, strömstare och kungsfiskare, vilket betyder att det finns gott om fisk i ån. Unik i floran är vattenväxten jättemöja. Jättemöjan finns bara i två skånska åar och är rödlistad i Artdatabanken, som skriver så här:

”Åtgärder som påverkar vattenföringen i åarna bör begränsas. Kvarnanläggningar, gamla broar och liknande bör få finnas kvar i ån.”

Detta tycks inte länsstyrelsen i Skåne hörsamma. I stället står utrivning högt på myndighetens agenda. Nyligen revs en damm vid Tollarp vilket orsakat protester bland boende. I dag är Vramsån, nära Tollarp, nästan torrlagd och allt möjligt skrot som människor har slängt i dammen har kommit fram, berättade SVT Skåne i somras.

Vilken biologisk mångfald är det egentligen som länsstyrelsen vill värna om? Är det främst vandrande fisk, på bekostnad av andra arter? Och vilken hänsyn tas till människors livsmiljöer?

Visserligen är en vandrande fiskart – ålen – akut hotad. Men en studie av skador på ål i Kävlingeån visar inte på ökad dödlighet för ålen som vandrar förbi kraftverken. Man borde ställa sig frågan varför vi hade gott om ål i mitten på 1900-talet, samtidigt som de små kraftverken var betydligt fler än de är i dag.

Orsaken till ålens minskning bör nog sökas på annat håll. Kraftverken bör få fortsätta producera ren energi, rivningsraseriet måste få ett stopp.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen