Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 30 september 2016

Så skapar myndigheten en "urskog"

Nyligen besökte jag ett par naturreservat i Blekinge, med Bo Lindman som ciceron. Bo Lindman har ett förflutet bland annat på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Han är också bosatt nära reservaten, två sammanhängande på dryga 100 hektar.

Bild 1/3 FOTO: Ann Lindén
Kerstin Davidson.
Bild 2/3Kerstin Davidson.
Bild 3/3 FOTO: Kerstin Davidson

Här sprang han som barn, och han kan peka ut varje torpgrund och berätta om människor som bott där. Förr var här jordbruksmark, varje kvadratmeter som gick att odla brukades och på skogen betade småbrukarnas djur.

– Här låg en liten affär, berättar Bo Lindman. Här bodde en skräddare…

Lämningarna av mänskligt arbete och möda är många; stengärdsgårdar och odlingsrösen ligger tätt. Nu växer skog som planterades i mitten av 1900-talet på en del av de forna åkertegarna. Inga djur betar här längre.

I länsstyrelsens beskrivning av reservaten förekommer uttryck som "vildmarkskaraktär", "naturskog" och "urskogsartat". Men vad är då en urskog? Ja, enligt Nationalencyklopedin är det en skog "utan spår av människors ingrepp". Det stämmer illa med marker som brukats och bebotts av människor så sent som under första halvan av 1900-talet.

Men länsstyrelsen har beslutat att reservaten ska lämnas till "fri utveckling". Inga skogliga åtgärder ska vidtas. Träd som stormfälls ska ligga kvar. Det gör de nu i rader. Det gör reservatet svårtillgängligt och vandringen ansträngande.

Med andra ord försöker länsstyrelsen skapa en "urskog" där en sådan inte har funnits så länge människor har bebott området. Risken är stor att man på så vis förstör de naturvärden man en gång har velat skydda; bondeskogen och skogsbetesbiotoperna med deras mångfald av arter.

Om andra reservat i länet, där skogen fått utvecklas fritt, skriver länsstyrelsen: "Vi avråder från vistelse i naturreservatet då hela området är drabbat av storm och skador efter granbarkborren." I ett av dessa finns en gammal slåtteräng med rik flora. Den håller nu på att växa igen, skriver länsstyrelsen.

Vad är orsaken? Okunskap och historielöshet? Eller brist på pengar till skötsel? Staten borde göra halt i bildandet av nya reservat och i stället lägga pengarna på att sköta dem man redan har.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Relaterade artiklar

Till toppen