Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 15 september 2017

Stöden i landsbygdsprogrammet är inget dragspel för regeringen

Regeringen bör inte använda pengar ur landsbygdsprogrammet för att täta varhelst det uppstår en lucka. Det menar Kerstin Davidson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Pengarna i landsbygdsprogrammet borde endast komma landsbygden till del.
Pengarna i landsbygdsprogrammet borde endast komma landsbygden till del. FOTO: Mostphotos

Kritiken mot Sverige är svidande i EU-kommissionens rapport från en revision av svensk regeltillämpning och kontroll: ”Implementeringen av tvärvillkorssystemet i Sverige överensstämmer inte med EU-reglerna.” Kontrollsystemet är ”gravt bristfälligt” och har skapat en ”hög risk” för EU: s fonder. Kommissionen kräver nu ”immediate corrective action” – omedelbar korrigering – av Sverige för att bristerna ska rättas till.

Enligt revisionsrapporten försvarar sig Jordbruksverket med att det nya IT-systemet inte varit på plats. Verkets nya IT-system har varit ett sorgebarn som har kostat orimliga summor. För hanteringen av IT-systemet fick verket i fjol höstas kritik av Statskontoret. Verket har brustit i sitt utvecklingsarbete, ansåg myndigheten.

Och för många lantbrukare, som fått vänta länge på EU-ersättningarna, har strulet varit kännbart.

Chefen för Jordbruksverkets stödavdelning, Anders Egonson, hävdar till Land Lantbruk att sanktionen som utdöms bör bli 1 procent av de samlade direktstöden som Sverige tar emot, det vill säga 65 miljoner kronor.

Det är bara att hoppas att Anders Egonson får rätt. För oavsett om sanktionen blir 65 eller 200 miljoner kronor talar nämligen allt för att pengarna kommer att tas ur landsbygdsprogrammet.

Det här är förstås en orimlig ordning. I landsbygdsprogrammet finns ersättningar för tjänster som samhället efterfrågar – exempelvis hävd av naturbetesmarker – men som lantbruket inte kan ta ut kostnaden för på marknaden. Där ryms ekostöden, stöd till områden med mindre gynnsamma förutsättningar för jordbruk och pengar till utveckling av landsbygden.

Men regeringen tycks se på landsbygdsprogrammet, vilket delfinansieras av EU, som ett dragspel som kan användas till en del oförutsedda utgifter. När kostnaderna för Jordbruksverkets IT-system skenade ställde regeringen upp med extra anslag på 60 miljoner årligen ur – just det! – landsbygdsprogrammet.

Sista ordet om nivån på EU: s sanktioner är inte sagt än. Men att regeringen täcker upp statens egna tillkortakommanden med pengar som borde komma landsbygden till del är inget annat än ett oskick.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen