Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 9 maj 2018

Stoppa myndigheters experiment med vattenmiljön

Den nya lagen som ska skydda ägare av små vattenkraftverk bättre kommer inte att kunna stoppa myndigheters framfart helt, befarar Kerstin Davidson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Kerstin Davidson.
Kerstin Davidson.

Utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna för enskilda har statliga tjänstemän kunnat fara fram med ingrepp i våra vattendrag. Ett hårresande exempel på detta finns i den lilla Kägleån i nordvästra Skåne. Vad som skett där har tidigare beskrivits i en debattartikel av Gunnar Olsson, Ugerups Mölla, publicerad i Land Lantbruk i höstas.

Ägaren till en kulturhistoriskt värdefull kvarnmiljö med damm fick frågan av Länsstyrelsen om de kunde ”öppna upp lite”, något som hon accepterade. Nu känner ägaren sig lurad. Länsstyrelsen lät riva fördämningen. Vattenspegeln försvann, kvarnen kan inte drivas längre och brunnarna sinade hos grannar.

– Man höll inte ens ett samrådsmöte, grannar fick ingen information. Nu är allt raserat, sa ägaren när jag nyligen besökte platsen. Hon försöker nu sälja fastigheten. Men eftersom kvarnmiljön inte längre är intakt har den blivit svårsåld.

När dammen tömdes följde tonvis med sediment med vattnet till en damm några kilometer nedströms. Familjen som äger dammen brukade bada i den. Det går inte längre, och beståndet av bäcköring i dammen är utslaget. Familjen har fått kostnadsförslag för att återställa dammen: Minst 80 000 kronor utan bortforsling.

Det måste bli ett stopp för myndigheters vårdslösa experiment med miljön och enskildas egendom. Det som har hänt i Kägleån borde avskräcka myndigheter från att driva på utrivningar.

Tyvärr lär inte den nya lag, som ska behandlas i riksdagen i dagarna, helt stoppa myndigheters framfart. Vissa lättnader föreslås visserligen för den småskaliga vattenkraften. Det ska inte längre krävas en miljökonsekvensbeskrivning vid omprövningen av rättigheterna och kraftverksägaren ska inte behöva betala motpartens rättegångskostnader. Men samtidigt medger den möjligheter för myndigheter att fortsätta driva utrivningslinjen. Det gäller om man bedömer att miljökvalitetsnormerna inte uppfylls.

Den nya lagen är tänkt att träda i kraft i januari 2019. Men nu passar många länsstyrelser på att skicka ut förelägganden till vattenkraftsägare. De som före årsskiftet fått förelägganden måste nypröva anläggningarna enligt nu gällande regler, det innebär kostsamma processer med oviss utgång. Att medborgare behandlas lika inför lagen tycks inte vara högprioriterat.

Relaterade artiklar

Till toppen