Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 9 januari

Svenska bönder måste få större del av intäkterna

Målet med Livsmedelsstrategin är att öka den svenska matproduktionen. För att det ska bli verklighet räcker det inte med långsiktiga satsningar på regelförenklingar och forskning. Bondens andel av intäkterna för den mat som säljs i affärerna måste öka, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Svenskarna lägger i genomsnitt 12 procent av hushållsbudgeten på mat. Det är lika mycket som vi lägger på resor.

För 40 år sedan var andelen som gick till matinköp mer än dubbelt så stor, 25 procent. Under samma period har bondens andel av intäkterna minskat stadigt, för att för två år sedan plötsligt öka med några procentenheter. Om det är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång kommer att visa sig i början på detta år när färsk statistik presenteras.

Vi kan hoppas på ett trendbrott. Att den ökade medvetenheten och intresset för mat lett till att alltfler väljer mat från Sveriges bönder. Kanske, kanske kan vi också tro att Livsmedelsstrategin bidragit till en ökad satsning på svenska livsmedel, att fler kommuner och regioner väljer närodlat och svenskt och att myndigheter får en alltmer förstående attityd till de gröna näringarnas villkor.

För även om Livsmedelsstrategin hittills varit mycket av en pappersprodukt och inte märkts särskilt mycket ute på gårdarna presenterade regeringen till slut en ny handlingsplan, för perioden fram till och med 2025, strax före jul. Den innehåller bland annat enklare regler, digitalisering, växtförädling, ökad export och forskning. Dessutom finns flera glädjande nyheter för de gröna näringarna i regleringsbreven till myndigheterna för detta år.

Målet med Livsmedelsstrategin är att öka den svenska matproduktionen. Men för att det ska bli verklighet räcker det inte med långsiktiga satsningar på regelförenklingar och forskning. Bondens andel av intäkterna för den mat som säljs i affärerna måste öka. Ska vi ha kvar svensk livsmedelsproduktion på sikt måste lönsamheten i bondeled öka.

I en matkasse som bara innehåller svensk råvara går 30 procent av intäkterna till den svenska bonden. I en ”normalkasse”, som även innehåller importerad mat är bondens andel betydligt lägre, 9 procent. Så det bästa vi kan göra om vi vill ha kvar svenska bönder och ett levande odlingslandskap är att handla svenskt. Något som svenska konsumenter möjligen redan har insett. För när den totala försäljningen av kött sjunker, ökar den glädjande nog för just för svenskt kött.

Lena Johansson

Relaterade artiklar

Till toppen