Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 31 augusti 2012

Uppfriskande med ny debatt om gmo

På 1990-talet var den svenska lantbruksnäringen duktig på att måla in sig i hörn. Man skulle vara renast i världen och tog därför avstånd från sådant som branschen i andra länder tvingats acceptera.

Ett exempel på det är gmo, genetiskt modifierade organismer, som branschen beslöt att man inte skulle befatta sig med. Svenska grisar, kor och höns skulle inte äta soja som förädlats med hjälp av genetisk modifiering. Det beslutet har inneburit högre kostnader för näringen, samtidigt som konsumenter i dag utan att blinka köper kött och mejerivaror från utlandet som sannolikt producerats med just gm-grödor i fodret.

Visst kan man vara fin i kanten om man har råd med det. Men svenskt lantbruk pressas tillbaka och därför är det uppfriskande att Helena Jonsson nu öppnar för en ny diskussion om gmo, något som vi berättar mer om på nästa uppslag. Den debatten blir kanske inte enkel; har man en gång tagit avstånd från något blir det svårt att förklara att det inte är så farligt längre.

Vad är då gmo? Jo modern forsknings- och förädlingsteknik med i dag åtskilliga decennier på nacken. Skillnaden mot traditionell växtförädling är att den nya tekniken är mer precis och att man också kan flytta gener över artbariärrer.

Även traditionell avel och förädling går ut på att förändra arvsmassan. Nu borde det vara hög tid att kasta skräckvisionerna åt sidan och i stället för att svepande ta ställning för eller emot gmo diskutera tillämpningarna. Vill vi ha grödor som är motståndskraftiga mot sjukdomar och skadeinsekter? Förmodligen. Vill vi ha klonade djur i produktion? Förmodligen inte.

Avståndstagandet mot gmo har också inneburit att svensk växtförädling hamnat i bakvatten. Utvecklingsarbetet domineras av USA-baserade kemijättar. Det är knappast önskvärt.

För den pressade mjölkbranschen är förstås ett ja till gm-soja bara en liten del av lösningen – gmo-friheten uppges innebära en kostnad på runt 1 öre per kilo mjölk. Men det finns många skäl till att ta upp frågan till ny diskussion. Det är något att bara välkomna.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Relaterade artiklar

Till toppen