Lyckeby redo att ta crispr-potatisen ut ur EU
Lyckeby Starch kan komma att flytta produktionen av Sveriges första ”crispr-gröda” till ett land utanför EU.
Skälet är EU-domstolens dom från 2018 som bromsar utvecklingen av grödor som tagits fram med modern gensax-teknik.
Om inte oklarheter kring juridiken skingras och dödläget bryts så planerar Lyckeby Starch att satsa vidare på sin nya stärkelsepotatis, fast utanför EU, när den 2022 är klar för kommersiell odling. Det berättade Hans Berggren, som är VD för Lyckeby Starch vid ett seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademien i veckan.
För stort för att läggas på hyllan
– Den här produkten har ett alldeles för stort ekonomiskt intresse för att vi ska lägga den på hyllan, konstaterade Hans Berggren.
Lyckeby Starch har stora förhoppningar om framgångar på marknaden för den mer miljövänliga stärkelsepotatisen som har tagits fram i samarbete med en forskargrupp vid SLU och som i år odlas på försök i Alnarp.
Gensax förbättrar egenskaper
Potatisen har förädlats genom så kallad riktad mutagenes som i det här fallet innebär att en gen har stängts av för att förbättra grödans lagringsegenskaper. Den metod som används är gensaxen crisprs-Cas9, eller förkortat crispr.
Förenklat kan tekniken beskrivas som att en liten sax förs in i potatisens arvsmassa för att där klippa sönder en enda oönskad gen. Genförändra är ett begrepp som används för att beskriva vad som sker. En viktig skillnad jämfört genmodifiering, GMO, är att genförändring inte tillför nytt DNA till växten.
Gammal EU-lag bromsar
Denna skillnad tog EU-domstolen dock inte hänsyn till i sitt överraskande domslut i juni förra året där gensax-tekniken crispr jämställdes med GMO. Något som i nuläget medför att Lyckeby Starch skulle tvingas ansöka om odlingstillstånd för crispr-grödan enligt det dyra och komplicerade ansökningsförfarande som gäller för gmo-grödor.
Oro att hamna på efterkälken
Domen grundades på EUs GMO-direktiv från 2001 som inte har uppdaterats i takt med framkomsten av nya tekniker för riktad mutagenes.
Vid seminariet på KSLA delade talare från bransch, myndigheter och forskningsvärlden oron för att EU hamnar på efterkälken i utvecklingen av nya växtförädlingstekniker med riktad mutagenes, vilka är mindre kapitalkrävande än GMO-teknik.
Trots att crispr-grödor alltså tills vidare inte får odlas kommersiellt i EU förväntas en tilltagande import från tredje land.
Krav att nya EU-kommissionen agerar
Sedan domen föll har den nuvarande EU-kommissionen inte agerat för att uppdatera det 18 år gamla GMO-direktivet.
Nu avvaktar Lyckeby den närmaste politiska utvecklingen. Förhoppningen är att den nya EU-kommission som tillträder i november ska ta tag i frågan om att uppdatera direktivet, så att tydlig skillnad görs mellan GMO och nyare teknik som crispr.
Att frågan förs framåt, och att EU:s institutioner tar tag konsekvenserna av EU-domen var också just vad Nederländerna krävde vid förra veckans jordbruksråd och där andra länder instämde.