Ju mer jag arbetat i livsmedelsbranschen, desto mer har det gått upp för mig hur stor del av lantbrukarnas tid som går åt till administrativa uppgifter. Ofta handlar det om krav från myndigheter och rapporteringen tar tid men upplevs sällan skapa något värde. Det skriver Isabelle Uhno i veckans lantbrukskrönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
SLU gav tidigare i år ut rapporten ”Byråkratin kostar och belastar” som visar att administration i lantbruket inte bara tar tid och kostar pengar, utan också leder till stress och frustration. I rapporten menar forskarna att myndighets- och branschkontroller är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i lantbruket och därmed hela livsmedelssektorn.
Det här är inget nytt problem. Krångliga regelverk och krävande administration har länge tyngt lantbrukarna och flera myndigheter har gång på gång fått i uppdrag att förenkla för företagen. 13 gånger de senaste 18 åren har Jordbruksverket fått uppdraget att arbeta för en förenkling. Ibland har det uppnåtts, men i det stora hela har lantbruksföretagen fått en ökad rapporteringsbörda.
I år har flera myndigheter återigen fått i uppgift att förenkla, men det är inte säkert att förenklingsarbetet får någon varaktig effekt denna gång heller. Jag tror därför att det är dags att pröva nya metoder och exempelvis lära av hur myndigheter i andra länder arbetat för att faktiskt underlätta för lantbrukarna. Tidigare nämna rapport från SLU visar goda exempel från Danmark, Tyskland och Storbritannien som Sverige skulle kunna dra lärdom av.
I Danmark används systemet ”rapportera en regel” av flera olika myndigheter. Där kan företagare rapportera om de anser att en regel är onödig, felformulerad eller olämplig. På så sätt kan myndigheterna lättare förstå vilka regler som företagarna anser är otydliga eller svåra att uppfylla. Man arbetar också med något som kallas ”grannkontroller”, där man tittar på hur grannländer har införlivat olika EU-regler och undersöker om det finns något att lära av det.
Det är viktigt att komma ihåg att många av de mervärden svensk produktion har är ett resultat av de krav som ställs inom exempelvis djuromsorg eller miljöhänsyn. Det handlar alltså i första hand inte om att sänka kraven, utan om att göra det enklare för lantbrukarna att visa att de gör rätt. För att värna om det svenska lantbruket och samtidigt möjliggöra tillväxt i det gröna näringslivet tror jag därför att det är dags att vi vågar tänka nytt och börjar förenkla på riktigt.
Isabelle Uhno,
konsult, Macklean
