När skogen inte räcker till behövs vägval
Den absolut viktigaste frågan för Skogsutredning 2019 är att presentera en övergripande, trovärdig och tydlig målbild för skogsbruket. Det skriver Pär Fornling i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Kampanjer och önsketänkande har gjort att vi vaggats in i tron att skogens tillgångar nästan är oändliga. Refrängerna i skogsbrukets framgångssaga handlar om växande virkesförråd ... att vi aldrig haft så mycket skog ... att allt som kan göras av olja kan göras av trä ...
Det är förstås sant, men riktigt så glättad är inte verkligheten. I början av sommaren kom en angelägen rapport med titeln: Skogen räcker inte.
Författaren, professor Tomas Lundmark vid Sveriges Lantbruksuniversitet, framhåller att efterfrågan är på väg att bli långt större än tillgångarna.
Virkesförrådet ökar förvisso, men skenet bedrar. En betydande del av tillväxten är på skogsmark avsatt till naturvård. De träden binder förstås in kol och har andra värden, men de blir aldrig papper, byggnadsvirke eller andra miljövänliga produkter.
Tillväxten på den delen av marken som är tillgänglig för virkesproduktion är ungefär 92 miljoner kubikmeter om året. Råvaruförbrukningen från svensk skog är 90 miljoner kubikmeter (dessutom importeras fem miljoner kubikmeter).
Med andra ord finns inga stora marginaler. Vi är beroende av importerad råvara och virkesförrådet byggs i huvudsak upp på mark som av olika anledningar inte brukas.
Tillväxten ökar något. Om vi fortsätter som nu antas den högsta uthålliga avverkningsnivån vara 102 miljoner kubikmeter år 2050. Frågan är hur långt det räcker.
De senaste 50 åren har industrins behov av råvara ökat med en procent om året. Om det fortsätter i samma takt är behovet av råvara 121 miljoner kubikmeter år 2050. Om skogen ska dra det tyngsta lasset för ett fossilfritt samhälle krävs ytterligare tiotals miljoner kubikmeter.
Det är med andra ord problem vid horisonten. Analysen bygger dessutom på ett tveksamt antagande om att inte mer produktiv skogsmark reserveras till naturvård. Varje hektar innebär ett årligt bortfall på fem kubikmeter. 100 000 hektar betyder en halv miljon kubikmeter i minskad avverkningspotential.
Ett motmedel är förstås att öka tillväxten med olika medel, men då krävs det verkliga krafttag. Och faktum är att tillståndet i ungskogarna inger oro.
Vi måste prioritera och göra vägval. Den absolut viktigaste frågan för Skogsutredning 2019 är att presentera en övergripande, trovärdig och tydlig målbild för skogsbruket. Och det är bråttom i dubbel bemärkelse. Utredningen har bara några månader på sig och omställningen av skogsbruket tar väldigt lång tid.