Näring ska ge plantorna extra skjuts
undefined
När en planta sätts ut på hygget hamnar den i mycket sämre förutsättningar än den hade på plantskolan. Man kan säga att plantan hamnar i ett litet chockläge. För att ge plantan bättre förutsättningar att etablera sig och växa testar Norra Skogsägarna och några privata skogsägare att tillsätta gödsel i samband med planteringen.
Inte markberett
Våren 2017 startade Norra ett försök på en egen fastighet i Nybäck några mil nordväst om Skellefteå i Västerbotten. Hygget där testet utförs avverkades för 10 år sedan men självföryngringen tog aldrig fart.
– Norra skogsägarna köpte fastigheten för några år sedan och tidigare ägare hade inte markberett under fröträden. Kråkbär och ljung hade även börjat breda ut sig på hygget. Det var därför gles och mycket dålig föryngring, berättar Mattias Hellgren.
Klarat torkan bättre
För fyra år sedan röjdes och markbereddes hygget i en omstart. Tall, contorta och lärk planterades både med växtnäringen Argrow granulat och utan. Plantorna fick också olika planteringspunkter, mellan spåren, i spåren och på omvänd torva. Mattias Hellgren berättar att det inte var så stor skillnad i tillväxt mellan de gödslade och ogödslade plantorna efter den första växtsäsongen.
– Men man såg tydligt att de gödslade plantorna var grönare och att de klarat torkan bättre, säger han.
Växt om
Andra växtsäsongen, sommaren 2018, var som bekant extremt torr och varm i hela Sverige.
– På hösten såg vi att de gödslade plantorna hade växt om de ogödslade. De var grönare och hade utvecklat betydligt större biomassa, säger Mattias Hellgren.
Planteringspunkt oväsentlig
När vi nu besöker planteringen har stora delar av tredje växtsäsongen passerat. Nu syns en markant skillnad mellan de gödslade och ogödslade plantorna. De gödslade plantorna har utvecklats jämnare och har högre överlevnad oavsett var planteringspunkten är. Plantorna är större, barren tydligt fler och frodigare, skotten längre och knopparna större.
– Kostnaden för Argrow torde betala sig snabbt, hävdar Mattias Hellgren.
Norras försök görs på mark som tidigare visat sig vara lite svårare att självföryngra.
– Då undrar man ju lite hur plantorna hade sett ut om vi testat på lite mer normal mark där inte kråkbär och ljung konkurrerar, säger Mattias Hellgren.
Fler gånger större rotsystem
Men den kanske största skillnaden mellan de ogödslade och gödslade plantorna hittar man när man drar upp plantorna ur jorden.
– Då ser man en enorm skillnad. De gödslade plantorna har säkert tre gånger så stort rotsystem och kommer därför säkert fortsätta växa bra. De större rötterna torde även bidra till att plantorna klarar torka trots dess större barrmassa, konstaterar Mattias Hellgren.
Lars-Olov Lundmark i Skellefteå är en privat skogsägare som satsat på att plantera med Argrow granulat.
– Jag satte själv 6800 tallplantor på tre hektar i juni. Det är på lite fuktigare marker och jag hoppas att de gödslade plantorna ska växa till sig snabbare och klara konkurrensen bättre, berättar han.
Etablerar sig bra
Lars-Olov har skogsfastigheter i Degerbyn, Medle och Lövånger i Skellefteå kommun.
– Det har väl egentligen varit lite för torrt i sommar, men det verkar som att plantorna jag satte etablerar sig bra, konstaterar Lars-Olov Lundmark när vi besöker hygget där han satte plantor med gödsel.
Skötseln underlättas
På Norras plantering tycks det som att de gödslade plantorna växer bättre än ogödslade oavsett planteringspunkt, men Lars-Olof funderar på om rätt planteringspunkt kan ge plantorna lite extra bra chans att etablera sig.
– Jag tror att man ska tänka till lite när man planterar och att det går att få ännu bättre tillväxt om man väljer rätt planteringspunkt, säger Lars-Olov Lundmark.
Mattias Hellgren menar också att om man får en högre överlevnad och en jämnare etablering så kan även skötseln av plantskogen underlättas genom röjningsåldern och plantorna torde klara konkurrensen från löv bättre.
Fakta: Så fungerar växtnäringen för plantan
· Forskaren Torgny Näsholm och hans forskargrupp vid SLU i Umeå har upptäckt att växter generellt har en mycket väl utvecklad förmåga att nyttja kväve i form av aminosyror och att den huvudsakliga kvävekällan för tall och gran är aminosyror och inte ammonium eller nitrat. Med den kunskapen har de utvecklat nya typer av växtnäring som bygger på aminosyror.
· Torgny Näsholm har bland annat utvecklat ett växtnäringsmedel i form av granulat, små vita kulor, som kan tillsättas vid plantering av skogsplantor. Kulorna består av små kristaller som innehåller aminosyran arginin.
· Enligt Torgny Näsholm tas arginin upp mer effektivt av plantans rötter och stimulerar tillväxten av finrötter och mykorrhiza, som bidrar till att förbättra plantans förmåga att etablera sig i fält.
· Mer rötter och mykorrhiza hjälper plantorna att klara torka och annan stress bättre, vilket leder till högre överlevnad och bättre tillväxt.
· Kulorna ger också effekten att barren blir längre och fler vilket bidrar till ökad tillväxt och att stamdiametern ökar fortare. Därmed blir tiden kortare när plantorna riskerar att utsättas för snytbaggeangrepp.
· Det effektiva upptaget har också visat sig leda till en avsevärt minskad risk för läckage av kväve eftersom arginin binds starkt till markpartiklar och absorberas snabbast av alla kväveföreningar av trädens rötter.