De kom direkt från skogarna i Norge, Sverige och Island. I tre dagar hade ett 80-tal nordiska skogskvinnor erfarenhetsutbyte och lärde mer inte bara om jämställdhet utan även om hur skogen kan ge intäkter på flera sätt.
Det var ett späckat program i dagarna tre med kunskaps- och erfarenhetsutbyte länderna emellan. Det kvinnliga nätverket, Nordiske skogskvinner, är grundat med stöd från Nordiska rådet för att öka jämställdheten inom skogssektorn.
Ett land som är framträdande i nätverket men som inte utmärker sig som ett skogsland är Island där knappt 2 procent av landarealen på grund av avskogning och hårt betestryck är täckt med skog. Men intresset finns och så sent som i februari bildades ett kvinnligt nätverk, inte enbart för skogsägare utan för alla med intresse för skog och skogsbruk.
– Staten satsar stort på återbeskogning, bland annat av klimatskäl. Eftersom vi inte har någon skog är det viktigt för oss att komma på konferenser som de här och lära mer, säger Valgerður Jónsdóttir, som förutom att hon är aktiv i det inländska nätverket också arbetar med SNS, Samnordisk skogsforskning.
Skogsägarna på Island planterar 3,2 miljoner plantor per år. Men det ska det bli ändring på.
– Planen är att planteringen ska fyrdubblas på fem år. Staten bidrar med 97 procent av kostnaden för planteringen, inte bara för plantor utan även för vägar, markberedning, gallring. Ett kontrakt på 40 år skrivs med lantbrukaren. När skogen är 40 år räknar man med att kunna göra en förstagallring, säger Valgerður Jónsdóttir.
Ett kontrakt kräver minst 20 hektar. Det är 600 bönder som hittills anammat planteringsprojektet. Björk är det trädslag som bildar skog på Island. Det som planteras nu, förutom björk, är framför allt lärk. Men även contorta och sitka planteras.
Ingen skogskonferens utan exkursion. Den ena handlade om andra värden som man kan se i skogen än timmer och massaved. Eva Magnusson, konstnär och skogsägare, visade bland annat hur man med enkla redskap som sekatör och grensax kan göra sin skog vackrare och merinbjudande.
Målet för de nordiska skogskvinnorna är att ha en träff vartannat år och man hoppas att få med även Finland och Danmark. Aina Spets, Skogskvinnorna i Värmland, hoppas också på ett mer organiserat samarbete mellan de skogliga kvinnliga nätverken i Sverige.
– Jag önskar att det skulle vara en dag varje år när de svenska nätverken träffas. Vi har olika förutsättningar att jobba framåt i nätverken och jag tycker att nätverken i hela landet ska synas och höras. Problemet är ofta brist på resurser, säger Aina Spets.
LÄS MER: Nordiska skogskvinnor i nytt nätverk
