Nytt ogräsmedel kan bli glyfosatersättare
Amerikanska forskare kan ha utvecklat en glyfosatersättare. Den slår ut alla växter men är ofarlig för däggdjur och är ett verktyg för att skapa nyttoväxter som är resistenta mot totalherbiciden.
Amerikanska forskare kan ha utvecklat en glyfosatersättare. Den slår ut alla växter men är ofarlig för däggdjur och är ett verktyg för att skapa nyttoväxter som är resistenta mot totalherbiciden.
En grupp amerikanska forskare hävdar att de lyckats ta fram en ny typ av verkningsmekanism för herbicider. Det skulle i så fall vara första gången på tre decennier någon lyckas skapa en ny klass av kommersiella herbicider.
Forskargruppen finns vid UCLA i Kalifornien och de berättar om sina resultat i en artikel i forskningstidskriften Nature.
Baserat på det nya verkanssättet hävdar forskarna att de tagit fram ett ämne som kan fungera som en kraftfull totalherbicid. Ämnet blockerar ett enzym som är en livsviktig del av växters ämnesomsättning.
Eftersom den delen av ämnesomsättningen inte finns i däggdjurs ämnesomsättning bedömer forskarna herbicidens verkningssätt som förhållandevis säkert för människor.
Kunskapen om exakt hur den nya aktiva substansen angriper växternas ämnesomsättning har gjort att forskarna parallellt med herbicidutvecklingen också lyckats göra nyttoväxter resistenta mot herbiciden.
Själva resistensfunktionen har forskarna lånat från en svamp, sådana har mycket bra resistensmekanismer som skydd mot de högpotenta gifter svampen själv producerar.
Kombinationen av en för däggdjur relativt ofarlig totalherbicid och nyttoväxter som getts resistens mot herbiciden leder osökt tankarna till den med förbud hotade totalherbiciden glyfosat. Har forskargruppen i Los Angeles tagit fram efterträdaren till glyfosat? Land Lantbruk låter frågan gå till växtskyddsexperten Per Widén på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Uppsala.
– Om de verkligen tagit fram en ny verkningsmekanism för herbicider är det ett genombrott, säger Per Widén. Det verkar handla om en totalherbicid. Den saknar alltså de selektiva egenskaper som gör att vissa grödor överlever en behandling. Men ska den fullt ut kunna ersätta glyfosat måste herbiciden även döda växternas rötter, det är just det som är den unika egenskapen hos glyfosat.
– Om forskarna lyckats skapa en helt ny verkningsmekanismgrupp bland herbicider är det väldigt intressant när vi vill begränsa bildningen av herbicidresistens hos ogräs. Och det är ännu viktigare i de delar av världen där man länge odlat genmodifierade, glyfosattoleranta grödor. Där har problemen med glyfosatresistenta ogräs med tiden blivit mycket stora, eftersom växtföljden dominerats av glyfosattoleranta grödor.
Utanför Europa har den stora kommersiella potentialen med glyfosat varit att kontrollera ogräs i en genmodifierad gröda. Så om forskarnas resultat stämmer kan de ha lyckats upprepa konceptet med glyfosattoleranta grödor.
Frågan är bara hur hållbara monokulturer med herbicidtoleranta grödor är? Fortsätter man som tidigare så finns alltid risken att resistenta ogräs blir ett problem även mot denna nya substans.