Olika slutsatser om skogen som kolsänka
Hyggesfritt eller hyggesbruk? Forskningsresultaten pekar åt olika håll vad gäller skogens klimatnytta. Skälet är att de gör olika antaganden, anser SLU-professorn Tomas Lundmark.
Enligt SLU-professorn Tomas Lundmark beror forskarnas olika slutsatser till stor del på vilka antagen som studierna bygger på. Det kan i sin tur bero på att man har olika syn på skog som dynamiskt system, om man räknar effekter på kort eller lång sikt eller om man ser på effekterna i ett skogsbestånd eller i ett helt landskap. En gammal skog kan ha ett högt kolförråd men den binder inte så mycket ny kol.
Ersätter fossilt
En brukad och växtlig skog kan ha ett lägre förråd, men den binder mycket koldioxid. Samtidigt kan avverkat virke ersätta fossila råvaror, en aspekt som enligt Tomas Lundmark saknas i flera studier.
– Vi forskare måste bli bättre på att tala om att våra resultat och slutsatser gäller ”under förutsättning att”. Med andra antaganden skulle kanske slutsatserna bli annorlunda, säger han.
"Alternativ finns"
Att hyggesskogsbruket ska sättas in i ett landskapsperspektiv där relativt små markytor släpper ut kol medan det på den största delen av skogsmarken växer skog som binder kol, kommenterar skogsägaren Anders Tivell så här:
– Det låter ju bra om det inte fanns något alternativ till kalavverkningar, men hyggesfritt är ju alternativet. Med ett hyggesfritt skogsbruk stannar kolet kvar i marken och bidrar inte till klimatförändringarna. Det tror jag blir det tyngsta argumentet för att gå över till kalhyggesfritt i framtiden, säger Anders Tivell.