Bakslag för Hogans maxgräns för stöd

Måndagens jordbruksråd blev ännu ett bakslag för EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan som i somras lade fram ett lagförslag om införande av ett obligatoriskt takbelopp vid 100 000 euro per lantbruksföretag, och en likaså obligatorisk nedtrappning av stöden till nivån 60 000 euro.

Kritiserad punkt

En grundbult i Cap-reformen till 2021,dligt bevis på att missnöjet med Phil Hogans reform är utbrett. Så många som 23 av 28 EU-länder ställde sig negativa till att takbeloppet vid 100 000 euro ska göras obligatoriskt inom EU. Besluten att begränsa stöd till enskilda bönder, bör istället var en fråga för de enskilda länderna, argumenterade bland annat Tyskland och Polen i linje med det större ansvar som nästa reform lägger på länderna.

Skulle undergräva Cap

Phil Hogan tog till brösttoner då han tillbakavisade tanken att takbeloppet vid 100 000 kan göras frivilligt.

– Det skulle allvarligt undergräva den gemensamma jordbrukspolitiken och de lika konkurrensförhållandena mellan bönderna, dundrade Phil Hogan som ser allt fler käppar sättas i hjulen för reformen och dess tidsplan. men redan från början kritiserat av bland annat Sverige för att motverka en nödvändig strukturomvandling av jordbruket. Även om arbetskraftskostnader enligt förslaget får ”dras av”.

23 av 28 länder kritiska

Måndagens rådsmöte blev ett ty

Vill ha mer ansvar

Vid det förra rådsmötet i januari ställde sig jordbruksministrarna kritiska till en annan viktig del i Phil Hogan lagförslag – den om obligatoriska grundvillkor med miljö- och klimatkrav som ersätter dagens ”förgröning” och ”tvärvillkor”. Även här invänder länderna att EU-kommissionen inte lever upp till sitt löfte att ge mer ansvar för politikens detaljutformning till länderna.

Nilsson tvivlar på tidsplanen

Sveriges landsbygdsminister Jenni Nilsson som deltog i sitt första rådsmöte ser tiden rinna ut för Cap-beslutet. Ordförandelandet Rumänien håller dock ännu fast vid sin ambition om att i maj kunna ta ett viktigt steg mot enighet i rådet. Enligt den snäva tidsplanen ska ett Cap-beslut tas i slutet av detta år. Vilket är nödvändigt om reformen ska kunna börja gälla 2021.

”Behöver en plan B”

Tidsnöden förvärras av att varje land dessutom ska hinna ta fram en egen strategisk plan, inom ramen för Cap-beslutet. Och EU bromsas nu dessutom av både Brexit och EU-valet i maj, noterar Nilsson.

– Jag är tveksam till att vi faktiskt kommer att hinna i tid. Det känns som att vi behöver jobba med en plan B för att få till en bra övergång mellan perioderna, sade Nilsson till Land Lantbruk.

Hon betonade också att Sverige arbetar vidare med sin strategiska plan, oavsett takten i EU-besluten.

Sverige emot kopplade stöd

Sverige tillhör den minoritet av EU-länder som vid rådsmötena har argumenterat för en tydligare marknadsorientering av Cap, vilket bland annat innebär att man från svensk sida är emot produktionskopplade direktstöd. Ett exempel på sådant stöd är det svenska nötkreaturstödet. Jennie Nilsson noterade att den svenska ståndpunkten skiljer ut sig.

– En del länder vill höja stödnivåerna och betonar kopplade stöd vilket inte är tillfredställande från svensk synpunkt. Vi är tydliga med att avvisa sådana förslag. Att koppla stöden är inte rätta sättet att ställa om till ett grönare och mer miljövänligt jordbruk.

Jenni Nilsson vill istället öronmärka EU-pengar för fler riktade åtgärder på miljö- och klimatområdet.

LÄS MER: Larm om mer hjälp till unga lantbrukareLÄS MER: Hogan hotade med sänkta jordbruksstöd