Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 18 december 2018

Bucht vill ge svenska bönder stöd för högre djurvälfärd

Sveriges högre krav på djuromsorg bör även kunna ge högre EU-ersättning. Det kravet framförde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht då EUs ministrar i går diskuterade reformen av jordbruksstöden efter 2020.

 Det svenska beteskravet är exempel på god djuromsorg som borde ge rätt till högre EU-ersättning i nästa Cap-reform menar Sven-Erik Bucht.
Det svenska beteskravet är exempel på god djuromsorg som borde ge rätt till högre EU-ersättning i nästa Cap-reform menar Sven-Erik Bucht. FOTO: Magnus Berg

– En jätteviktig sak är djurvälfärden och att vi också ska kunna premiera våra högre nationella krav. Idag tillåter inte EUs regler sådana ersättningar, säger Bucht efter debatten på rådsmötet i Bryssel.

Beteskrav typiskt svenskt

För Land Lantbruk nämner Sven Erik Bucht det svenska beteskravet som ett exempel på djuromsorg som inte har någon motsvarighet i EUs lagstiftning, och som därför inte enligt nuvarande Cap-regler ger ersättning. Där hoppas Sverige dock på förändring då en ny Cap-reform avlöser dagens regler efter 2020. Enligt det förslag som EU-kommissionen lade fram i juni ska EU-länderna själva finslipa reformen så den passar de nationella förutsättningarna.

Kvinnors roll

Under måndagens rådsdebatt nämnde Sven-Erik Bucht en fortsatt marknadsanpassning av Cap som viktig. Han lyfte även kvinnornas roll.

– Vi måste främja kvinnors delaktighet i företagande och utveckling på landsbygden, konstaterade Bucht efteråt.

Risk för försening

Den stora osäkerheten om EUs framtida jordbruksbudget riskerar dock att försinka brådskande Cap-avgöranden. Tidigast i slutet av 2019 tros EU kunna fatta beslut om hur jordbrukspolitiken ska omformas 2021. Det framgick då EUs ordförandeland Österrike vid årets sista jordbruksråd informerade om framstegen i Cap-förhandlingarna.

Det är först i oktober, eller kanske till och med november, 2019 som EU hinner klubba långtidsbudgeten för 2021- 2027, vilket i sin tur fördröjer Cap-beslutet.

Svensk strategisk plan

Tidsnöden blir inte mindre av den ökade flexibiliteten och att regelstyrning från Bryssel ska bytas mot resultatorientering. Här ska varje EU-land ta fram en egen strategisk Cap-plan för både de direkta inkomststöden och landsbygdsprogrammen.

Som en förberedelse har Jordbruksverket i dagarna levererat ett utkast till en så kallad SWOT-analys som bland annat belyser risker och möjligheter. Arbetet med att ta fram den svenska strategiska planen kommer att intensifieras under våren.

Nya stödvillkor kritiseras

Trots att länderna ges friare tyglar måste de fortfarande hålla sig inom vissa gemensamma EU-ramar. För att få EU-stöd måste lantbrukare till exempel uppfylla ”grundvillkor” med bland annat miljökrav vilka till stor del motsvarar dagens tvärvillkor och förgröningsregler

Sverige är här kritiskt. Istället för grundvillkor förordar Bucht riktade miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet.

Taket bör slopas

– Det finns en komplikation med de grundvillkor som idag ligger på bordet. EU-kommissionen tog ju bort förgröningen, men förde istället in samma villkor i grundvillkoren.

Förslaget om ett obligatoriskt takbelopp vid 100 000 euro i direktstöd per företag vill Sverige också slopa, liksom det föreslagna ”omfördelningsstödet” som skulle ge extra stöd för gårdens första hektar.

Relaterade artiklar

Till toppen