Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 8 december 2017

Chans för politik med större acceptans

BRYSSEL.

EU ska inte längre kunna bestämma hur många träd som får finnas på varje hektar svensk betesmark.

– Det är ett steg framåt, konstaterar LRFs ordförande Palle Borgström, som är på plats i Bryssel för att höra Phil Hogan förklara hur Cap-besluten ska föras ner till länderna, och i all synnerhet besluten om tusentals detaljer som skiljer jordbruken i norr och söder åt.

 Palle Borgström och Ingrid Rydberg, LRFs Brysselchef, på väg till EU-parlamentet.
Palle Borgström och Ingrid Rydberg, LRFs Brysselchef, på väg till EU-parlamentet. FOTO: Ann Lindén

Många svenska lantbrukare med betesdjur minns med en suck den EU-regel som för cirka tio år sedan begränsade antalet träd per hektar betesmark till exakt 50.

Problematiskt med detaljstyrning

Svenska regeringen och LRF fick länge stånga pannorna blodiga mot ett orubbligt regelverk, tills Bryssel till slut gav med sig och justerade bestämmelsen – många nedsågade träd senare. En klåfingrighet av värsta slag, medger Phil Hogan indirekt genom att lyfta just detta trädexempel i sin presentation av hur EUs jordbrukspolitik ska förändras efter 2020.

 Jan-Olof Sundby, LRFs vattenexpert på Brysslepraktik, Ingrid Rydberg, LRFs Brysselchef, och Palle Borgström, ordförande LRF, besöker Christoffer Fjellner (M) i EU-parlamentet.
Jan-Olof Sundby, LRFs vattenexpert på Brysslepraktik, Ingrid Rydberg, LRFs Brysselchef, och Palle Borgström, ordförande LRF, besöker Christoffer Fjellner (M) i EU-parlamentet. FOTO: Ann Lindén

Det har många gånger blivit fel när EU ska detaljstyra på distans, konstaterar Palle Borgström när han hängt på sig slipsen på LRFs Brysselkontor på Rue de Trèves och beger sig den korta vägen till EU-parlamentet för att höra vad några svenska politiker där har att säga om EU-politiken.

– Bryssel har ställt likadana krav på hela Europa trots att de egentligen inte passar någonstans, konstaterar han på vägen och fortsätter:

– Betesmarkerna är ett sådant exempel och hela förgröningen ett annat.

”Förlorar acceptansen”

Att av lantbrukare i norra Sverige kräva odling av tre grödor i växtföljen, såsom EU-kommissionen gjorde då EUs miljövillkor skulle införas 2015, var ju inte ett speciellt ändamålsenligt, konstaterar Palle Borgström ironiskt.

Bryssel visade att man inte förstår sig på EUs periferi.

– När vanligt folk tycker att det som Bryssel säger är helt orimligt, då förlorar man ju acceptansen för samarbetstanken.

 Palle Borgström, ordförande för LRF.
Palle Borgström, ordförande för LRF. FOTO: Ann Lindén

Nu distanserar sig den nuvarande kommissionären Phil Hogan från sin företrädare Dacian Ciolos utskällda förgröning.

LÄS MER: LRF ser positivt på EU:s nya jordbrukspolitik

Men det får inte heller gå för långt åt andra hållet, betonar Palle Borgström i likhet med många andra bondeledare som denna dag oroar sig en aning över att Phil Hogans decentralisering ska bana väg för en nationalisering av jordbrukspolitiken, där klyftorna växer mellan böndernas villkor.

– Det gäller ju också att hitta balansen i en EU-politik med möjlighet till nationella särlösningar. Det måste vara lika konkurrensförutsättningar.

”Låter bra – men kan bli svårt”

Och trots att Palle Borgström ger Phil Hogans ambitioner får det nya Cap-förslaget betyget ”väldigt bra”, så hyser han ännu vissa tvivel gällande genomförandet.

– Hogan vill ju egentligen göra om hela miljöpaketet, och slå ihop förgröningen med landsbygdsprogrammet. Och han säger att målsättningarna på miljöområdet ska sättas ännu högre.

Det är mycket på en gång.

– Samtidigt säger Phil Hogan att allt ska ske på ett enklare sätt. Det låter väldigt bra, men kan bli svårt.

LÄS MER: Phil Hogan vill slopa kritiserade Cap-stödens miljövillkor

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen