Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 26 februari 2018

Delade meningar om framtidens jordbruksstöd

Många av EU-ländernas ledare vill se ett fortsatt starkt Cap efter 2020. Den svenske statsminister Stefan Löfven (S) är tydligast i att vilja nedprioritera jordbruket. Det visade diskussion om den kommande budgeten som inleddes vid EU-toppmötet i Bryssel i fredags.

FOTO: Marie Birkl

Cap och regionalstöden står för 70 procent av EUs budget och hamnar därför naturligt i skottgluggen när EU-kommissionen från 2021 vill satsa mer på säkerhet och migrationsfrågor, samtidigt som Brexit krymper inkomsterna.

Efter fredagens möte meddelade det Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att EU-ledarna var eniga om att vilja spendera mer pengar på att förhindra illegal immigration, och även satsa mer på försvar och säkerhet.

Rabatt på medlemsavgiften

Men det fanns ändå ett fortsatt stöd för både jordbruks- och regionalpolitiken, fortsatte Donald Tusk som konstaterade att många av EU-länderna också sagt sig vara redo att bidra mer till EU-budgeten efter 2020.

Så lät det inte alls när den svenske statsministern efter mötet talade med svenska medier.

Sverige är redan nettobetalare till EUs budget och kan inte ta ännu större del av bördan, då britterna lämnar sade Stefan Löfven. Han varnade för effekterna för svensk del om ländernas BNI-avgift till EU höjs från dagens 1 procent och om Sverige samtidigt förlorar de rabatter på medlemsavgiften som förra året var värda flera miljarder.

13-14 miljarder tillbaka årligen

Sveriges EU-avgift kan då öka med så mycket som 40 procent, varnade Stefan Löfven. ”Men det kommer inte att hända”, betonade han också.

– Om det finns andra former, än rabatter, för att göra budgeten rättvis är vi beredda att titta på det, men summan får inte bli att Sverige ska ta ett större ansvar än vi gör nu, sade Löfven till Europaportalen.

Vid mötet framgick det även att länder som Danmark, Österrike och Nederländerna ser restriktivt på budgeten, utan att lika tydligt som Sverige peka ut Cap som nedprioriterat.

Under innevarande budgetperiod, 2014- 2020, har den svenska EU-avgiften hittills varierat mellan 30 och upp till närmare 40 miljarder kronor per år. Tillbakaflödet är betydligt mindre och brukar ligga på 13- 14 miljarder kronor årligen.

LÄS MER: Löfvens krav: Prioritera ned jordbruksstödetEU:s ledare redo för budgetstrid

Relaterade artiklar

Till toppen