Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 22 februari 2018

EU:s ledare redo för budgetstrid

Betala mer till EU:s budget, annars kan jordbruksstöden skäras ned med 30 procent och bönderna förlora mer än tio procent av sina inkomster. Så lyder EU-kommissionens raka besked till Stefan Löfven och EUs övriga ledare inför fredagens möte om långtidsbudgeten.

 Stefan Löfvens besked vid EU-toppmötet är att jordbruksstöden bör minska i nästa budget.
Stefan Löfvens besked vid EU-toppmötet är att jordbruksstöden bör minska i nästa budget. FOTO: Öyvind Lund

Det är vid fredagens informella toppmöte i Bryssel som startskottet går för medlemsländernas kamp om EUs finansiering för åren 2021-2027. Striden kommer att bli ovanligt hård eftersom Brexit lämnar ett stort hål efter sig i budgeten.

Vilka områden som EU i sin nästa sjuårsbudget ska prioritera är det formella temat för diskussion vid mötet. Men allt vad regeringscheferna säger ingår i budgetspelet, och på utspelen sitter en prislapp.

För att tydliggöra vad som står på spel har EU-kommissionen inför mötet publicerat ett antal scenarier för olika stora neddragningar av budgeten.

På jordbrukets område finns två sådana räkneexempel:

1. Om Cap-budgeten minskas med 30 procent skulle det spara 120 miljarder euro av de 400 miljarder euro som går till jordbruket under den nuvarande budgetperioden 2014-2020. Detta motsvarar en besparing på 11 procent av EUs totala budget. Men bönderna skulle drabbas hårt. I ett antal medlemsländer skulle jordbrukarnas snittinkomst falla med mer än 10 procent och mer än så i vissa sektorer, enligt EU-kommissionen.

2. Om Cap-budgeten minskas med 15 procent sparas 60 miljarder euro under hela sjuårsperioden. Detta motsvarar 5,5 procent av EUs totalbudget. Effekten skulle här bli mer begränsad om man ser på jordbrukarnas snittinkomst, men för vissa sektorer skulle följderna bli kännbara, konstaterar kommissionen.

EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan har varit tydlig med att hårda Cap-besparingar kommer att bli kännbara för jordbruket. Detta underströks av hans nära rådgivare Tom Tynan som i tisdags besökte Stockholm för att diskutera Cap-reformen 2021 med bland annat näringsdepartementet och LRF.

– Att skära ned Cap med 30 procent skulle slå hårt mot jordbruket. Men även 15 procent skulle drabba bönderna, sa Tom Tynan vid en pressträff på EU-kommissionens representation.

LÄS MER: Phil Hogan vill slopa kritiserade Cap-stödens miljövillkor

Den svenska regeringen har inför fredagens toppmöte i Bryssel skickat ut tydliga signaler om att Sverige kommer att vara det allra snålaste landet i budgetförhandlingen. Som ett av EUs rikaste länder betalar Sverige redan betydligt mer i EU-avgift än vad som strömmar tillbaka i EU-stöd, vilket under perioden 2014-2020 ger ett genomsnittligt minus på 1,8 miljarder euro årligen.

Sverige vill inte betala mer

Den obalansen riskerar att förstärkas när Brexit sätter störst press på de rika länderna att betala mer. Det är redan känt vad Stefan Löfvens budskap vid mötet blir: Att EU måste rätta mun efter matsäcken efter Brexit och skära ned, främst på Cap och regionalstöden. Sveriges utgångsbud är att inte betala mer.

Fotnot: Brexithålets storlek anges ofta till 12-13 miljarder euro årligen, vilket är vad Storbritannien betalar i EU-avgift. ”Hålet” minskar dock till 5-6 miljarder euro årligen om man även räknar EU-kassans flöden till Storbritannien. Även denna netto-beräkning av Brexithålet blir en kännbar förlust eftersom Storbritannien är en stor nettobetalare till EU.LÄS MER: Sverige vill inte ha tak på jordbruksstödenLRF kräver ersättning för försenade stöd

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen