Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 19 november

Finland banar väg för genombrott om nya Cap

Finland är på god väg att lösa stridsfrågan om ökade klimat- och miljökrav på lantbrukarna i det nya Cap. Därmed kan ett genombrott vara nära.

 Finlands jordbruksminister Jari Leppä utropade en principiell seger för sin kompromiss efter rådsmötet i Bryssel.
Finlands jordbruksminister Jari Leppä utropade en principiell seger för sin kompromiss efter rådsmötet i Bryssel. FOTO: Emmi Korhonen

Den så kallade ”gröna arkitekturen” i Cap som EU-kommissionen föreslår, har varit en stötesten i de utdragna förhandlingarna. Men ett genombrott kan vara på väg. Detta efter att EU-ordföranden Finlands kompromissförslag tagits väl emot vid jordbruksministrarnas möte i Bryssel på måndagen.

Upp ur skyttegravarna

Kompromissen går ut på att öronmärka en viss procentandel av Cap-medlen för miljö- och klimatåtgärder. Detta gäller såväl ”pelare 1” med gårdsstöden som ”pelare 2” med landsbygdsprogrammet.

Genom att på detta sätt runda EU-kommissionens ursprungliga förslag om att minst 30 procent av landsbygdsprogrammet ska gå till miljö- och klimat hoppades Finland få EU-länderna att stiga upp ur skyttegravarna. Och det tycks ha lyckats.

Jennie Nilsson hoppfull

Landsbygdsminister Jennie Nilsson var hoppfull efter rådsmötet i Bryssel, där den finska kompromissen fick uttalat stöd från närmare hälften av länderna. Dock utan att någon bestämd procentsats ännu presenterats.

– Vi är positiva till att man försöker hitta öppningar och komma framåt. Sverige har ju hela tiden förespråkat att man ska kunna öronmärka miljö-och klimatåtgärder i båda Caps pelare. Det finska förslaget är en ansats till att göra det möjligt, säger Jennie Nilsson till Land Lantbruk.

Finland utropar principseger

Den finske jordbruksministern Jari Leppä hävdade efter mötet att han fått EU-ländernas principiella stöd för att gå vidare med förslaget om att öronmärka en viss procentsats av EU-stöden. Den viktiga frågan på vilken nivå procentsatserna ska hamna kan först avgöras efter EU:s beslut om långtidsbudgeten, tillade han.

Bakgrunden till striden

Bakgrunden till den hårda låsningen kring miljö-och klimatkraven på jordbruket är att EU-kommissionen i sitt Cap-förslag väsentligt höjer ambitionerna men samtidigt sänker Cap-ersättningarna.

Det är särskilt förslaget om att 30 procent av landsbygdsprogrammen ska vikas för miljö-och klimatåtgärder som har delat länderna i två läger. Motsättningen har cementerats av det faktum att EU-kommissionens samtidigt drar ned på EU:s finansiering av just landsbygdsprogrammet med hela 15 procent under perioden 2021- 2017.

Högre nationell finansiering

EU-kommissionen föser därmed över ansvaret på EU-länderna att själva finansiera en större del av de obligatoriska 30 procenten. Här har protesterna haglat från de länder som hittills har valt att prioritera ned miljöåtgärderna i landsbygdsprogrammet.

Sverige tillhör motståndarsidan av länder som, tvärtom, vill satsa mer på klimat-och miljöåtgärder trots väntade besparingar i EU-budgeten.

Nilsson ser även risker

Trots sin optimism om ett möjligt genombrott ser Jennie Nilsson en möjlig fara med det finska förslaget, utifrån svenskt perspektiv. Nämligen att den öronmärkta andelen för miljö och klimat inom Caps båda pelare krymps under förhandlingarna mellan EU-länderna.

– Vi är positiva men har också en reservation. Procentandelen måste vara på en så pass hög nivå att det på totalen innebär en ökad klimat-och miljönytta, kommenterar Jennie Nilsson.

Lika konkurrens viktigt

Kravet att alla EU-länderna ska satsa lika mycket på miljö-och klimat är också viktigt, understryker hon.

– En öronmärkning måste vara utformad på ett sådant sätt att det säkerställer konkurrensneutralitet mellan länderna.

Läs mer: EU-kommissionens klimat-och miljökrav sätter press på Cap-budgeten.

Så vill EU-kommissionen skärpa klimat-och miljökraven i Cap

EU-kommissionen vill på flera sätt höja klimat-och miljöambitionen i förslaget till Cap-reform (2021-2017).

30 procent av landsbygdsprogrammet (Caps pelare 2) ska gå till åtgärder för miljö och klimat.

40 procent av Caps totala budget (med pelarna 1 och 2) förväntas göra klimatnytta.

Inom pelare 1 (med dagens direktstöd såsom gårdsstödet) ska länderna genomföra en ny form av miljö- och klimatprogram ( s k eco schemes) som lantbrukarna frivilligt kan ansluta sig till.

De nuvarande förgröningsstödet i Caps första pelare ska omvandlas till ”grundvillkor” som lantbrukaren måste uppfylla för att få stöd. I grundvillkoren ingår också dagens tvärvillkor.

Caps föreslagna höjda miljö-och klimatambition har av EU-kommissionen döpts till ”den gröna arkitekturen” och utgör en grundbult i reformen. Den avspeglas tydligt i 3 av de 9 övergripande målen för det nya Cap: Att politiken ska bidra till miljönytta, klimatnytta samt biologisk mångfald. Det är dessa 9 mål som anger de ramar som EU-länderna ska hålla sig inom i sina strategiska planer för Caps nationella genomförande.

Relaterade artiklar

Till toppen