Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 14 september

Förnybara bränslen i strykklass i budgeten

Förnybara drivmedel hamnar i strykklass i den budgetproposition som regeringen presenterar 18 september, erfar Land Lantbruk. Nästa år blir det cirka 25 procent dyrare att tanka HVO100 än att välja de fossilt uppblandade drivmedlen.

 Trots att Peter Borring driver på för mer förnybara bränslen väljer han att tanka med blandad diesel. Att välja biobränslen betyder av skatteskäl en för stor ekonomisk skillnad.
Trots att Peter Borring driver på för mer förnybara bränslen väljer han att tanka med blandad diesel. Att välja biobränslen betyder av skatteskäl en för stor ekonomisk skillnad. FOTO: Hejdlösa Bilder AB

Den premie för biobränslen som LRF krävt väntas inte vinna gehör hos politikerna, trots regeringens höga klimatambitioner.

Därmed består den skattemässiga orättvisa som drabbar lantbrukare som gör extra klimatnytta genom att välja bort de fossilinblandade drivmedlen

Upprörd över brist på draghjälp

Att helt fossilfria drivmedel som HVO100 och RME100 paradoxalt nog får minst draghjälp av skattereglerna är något som upprör Peter Borring, regionordförande LRF Östergötland. Han har längre drivit frågan om ökad användning av förnybara drivmedel inom det svenska lant- och skogsbruket.

– Det är principiellt fel att de som vill gå före i omställningen genom att faktiskt göra sig mindre beroende av fossila råvaror straffas för detta, säger Peter Borring mitt i den tidiga höstens sista tröskning.

Fakta: Peter Borring

Bedriver växtodling på 200 hektar, varav cirka 70 hektar är ekologiska, Stommen i odlingen är raps, vete och bönor samt ekologisk lucernvall. Samarbetar om mark med potatisodlare i området.

2017 lanserade han fossilfriutmaningen om 5050 till 2020. Ambitionen var att hälften av medlemmarna skulle köra på ungefär hälften förnybart senast 2020. Med dåvarande skatteregler var detta klimatmål också ekonomiskt fördelaktigt.

Med reduktionsplikten tvingar istället regeringen fram 21 procent förnybar diesel 2020. Räknar men in de som kör helt förnybart är Borrings mål om 25 procent förnybart nära.

Dyrare biobränslen

Priset på helt och hållet förnybara drivmedel har stigit, konstaterar han. Det är ett skäl till att han trots sin positiva inställning istället köper blandade drivmedel, med 50 procent biobränslen eller mindre. Han får återbetalning på dieselskatten, vilket han inte fått om han hade kört på 100 procent förnybart.

Krass ekonomi

Han förklarar att han gjort ett ekonomiskt krasst val.

– Jag har inte råd att ta på mig en massa utgifter för att få en bra känsla i magen. Jag måste ha mat i magen. Och därför vore det önskvärt om politiken kunde ge en morot att använda mer förnybara drivmedel.

Stora summor att spara

Peter Borring förbrukar i år cirka 13 kubikmeter diesel i sitt jordbruk med växtodling i Skänninge. Det rör sig om ganska stora summor han kan spara genom att köpa blandade drivmedel istället för helt förnybara.

Kostnaden för HVO100 är 3 kronor och 33 öre högre än för blandat, vilket är en skillnad på 31 procent. Nästa år kommer skillnaden att krympa något, givet att priserna inte kraftigt förändras. Skälet är att regeringen i budgetpropositionen väntas föreslå att återbetalningen på dieselskatten till arbetsmaskiner minskas till 193 öre från 1 januari 2020, jämfört med 243 öre idag. Men biobränslen förblir kraftigt missgynnade.

Fakta: Så fungerar reduktionsplikten

· Med den reduktionsplikt som infördes 1 juli förra året ålades drivmedelsbolagen att sänka utsläppen av växthusgaser med 19,3 % i diesel 2018, 20 % 2019 och 21 % 2020.

· Därefter har ingen siffra ännu satts på reduktionsplikten. Målet är dock att utsläppen ska minska med 40 % till år 2030.

· För bensin gäller i början en lägre minskning av utsläppen; 2,6 % 2018 och 2019 samt 4,2 % 2020.

Liknar Grön El

Paradoxen att klimatnytta på detta sätt bestraffas blev en bieffekt av den så kallade reduktionsplikten med höjda klimatambitioner som regeringen införde den 1 juli förra året. För att minska utsläppen från bensin och diesel blev det då obligatoriskt för drivmedelsföretagen att varje år höja andelen förnybart, enligt den så kallade massbalansprincipen. Ett system som liknar Grön El.

Ökning viktig

I åtskilliga fall vet lantbrukarna inte längre exakt hur hög den förnybara andelen faktiskt är i den diesel de själva inhandlar. Såvida andelen inte garanteras på just den valda sorten. Reduktionsplikten innebär i stället fokus på det övergripande målet. Det viktiga är att den förnybara andelen stadigt ökar som ett riksgenomsnitt, och just i år uppgår till 20 procent.

Nya regler för avdrag

När skattereglerna samtidigt anpassades hamnade de rena biobränslena i kläm. Numera tas koldioxidskatt ut på alla blandade drivmedel, och lantbrukaren ges full avdragsrätt, även för den förnybara andelen.

Däremot missgynnas de som kör på 100 procent förnybara drivmedel och inte ges någon avdragsrätt alls, eftersom ingen koldioxidskatt tas ut. Reduktionspliktens utformning har poängen att regeringen successivt kan höja kraven på andelen förnybart och därmed nå klimatmålen, medger Borring.

Besviken på politikerna

– Men jag är ändå väldigt besviken på att politikerna inte skapar bättre förutsättningar för skogs- och lantbruk som ju står för en stor del av de förnybara råvarorna.

När förslaget om reduktionsplikt lades fram av regeringen ställde sig LRF positivt. Inte minst därför att den skapade en större potentiell marknad för biodrivmedel från de svenska gröna näringarna. Men på minussidan finns just att reduktionsplikten bromsar utvecklingen för dem som går före och kör 100 procent förnybart.

För att minska orättvisan som följer av skattereglerna har LRF i sina kontakter med regeringen lyft kravet om en särskild premie eller annan stimulans till dem använder 100 procent biobränslen i sina arbetsmaskiner.

EU-reform öppnar möjligheter

Fler möjligheter kan dock komma att öppnas med reformen av EUs jordbrukspolitik, Cap. Enligt EU-kommissionens förslag som nu förhandlas av länderna för att troligen träda i kraft 2022 ska Cap just bidra till större klimatnytta.

– Politikerna borde titta närmare på sådana lösningar för biodrivmedel så att lantbruket effektivt kan bidra till omställningen, och minska beroendet av importerad olja, understryker Peter Borring.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen