Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 15 maj

Jordbruksministrarna oeniga om Brysselkontroll i nästa Cap

Bryssels krav om en årlig granskning av hur EU-länderna hanterar den ökade friheten i Cap efter 2021, möttes av motstånd då EUs jordbruksministrar i går träffades i Bryssel.

 Statssekreterare Per Callenberg trädde in för landsbygdsminister Jennie Nilsson vid rådsmötet om Cap i Bryssel.
Statssekreterare Per Callenberg trädde in för landsbygdsminister Jennie Nilsson vid rådsmötet om Cap i Bryssel. FOTO: Sveriges EU-representation

Det räcker gott och väl att länderna endast vartannat år skickar in sin dokumentering av utfallet av Cap-reformen till EU-kommissionen, tyckte majoriteten av ministrarna. Inflytelserika Frankrike fick några länder med sig i kravet om att så lite som två rapporteringar under sju år ska räcka.

Sverige i minoritet

Sverige var i minoritet enligt den Bysselbaserade nyhetsbyrån Agra Europe. Endast Sverige, Irland och Nederländerna gav sitt stöd för EU-kommissionens förslag att varje land årligen bör kunna visa svart på vitt att just deras variant av Cap-regler faktiskt leder fram till de övergripande Cap-målen som är gemensamma.

Större frihet för länderna

Bakgrunden är att Cap från 2021 går från dagens direkta Bryssel-styrning och kontroll ända ned på gårdsnivå, till ett nytt system för resultatstyrning mot vissa EU-gemensamma mål. Något som ger betydligt större möjlighet för länderna att utforma egna regler för jordbrukarstöd, i så kallade strategiska planer.

EU-budgeten försenar

Efter tisdagens oeniga rådsmöte såg det inte precis ljusare ut för Rumänien som hoppas ena länderna bakom en partiell överenskommelse om Cap i juni, vid landets sista möte som EU-ordförande. Något som låtit optimistiskt redan tidigare eftersom EU-länderna först mot slutet av året ska besluta om Cap-budgeten från 2021.

Bättre rätt än fort

– Jag ser det som viktigare att det blir rätt än att det går fort, kommenterade Per Callenberg, statssekreterare på näringsdepartementet, som hoppade in för landsbygdsminister Jennie Nilsson vid rådsmötet.

Det finns en hel del kvar att hantera i förslaget om det nya Cap före beslut kan tas, noterar Callenberg. Ännu måste länderna ta ställning till EU-kommissionens skärpta miljö- och klimatkrav, som går under namnet ”gröna arkitekturen”. Här driver Sverige på, men vill hellre se fler riktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet än de nya grundvillkor med miljö- och klimatkrav som enligt förslaget ska bakas in i gårdsstöden.

Kritik mot krångel

Grundvillkoren påminner om de förgröningsvillkor i dagens Cap, som fått hård kritik för att öka krånglet. Något som bland andra Sverige menar rimmar illa med ambitionen att förenkla Cap 2021 i samband med att detaljkraven från Bryssel minskar.

– Det finns fortfarande ett starkt tryck på kommissionen att hålla tillbaka detaljstyrning och klåfingrighet, bekräftar Per Callenberg.

Tror plan B behövs

Den nya jordbruksreformen är tänkt att träda i kraft 2021 och gälla till 2027. De flesta bedömare, inklusive EU-parlamentets jordbruksutskott, tror dock att ytterligare ett år krävs för beslut och genomförande. Landsbygdsminister Jennie Nilsson sade redan i mars att hon tror att det nya Cap kommer att kräva övergångslösningar och att en plan B, behövs för detta.

LÄS MER: Plan B för Cap behövs menar NilssonLÄS MER: Bråk om miljökrav försenar Cap-reformen

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen