Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 18 oktober

Kritik mot Landsbygdsprogrammet

Riksrevisionen riktar kritik mot hur landsbygdsprogrammet genomförts.

 Landsbygdsprogrammets utformning och hantering innebär att dess effekter inte kan bedömas, skriver Riksrevisionen i en rapport.
Landsbygdsprogrammets utformning och hantering innebär att dess effekter inte kan bedömas, skriver Riksrevisionen i en rapport. FOTO: Frida Jonson

Programmets utformning och hantering innebär att dess effekter inte kan bedömas, skriver Riksrevisionen i en rapport.

Landsbygdsprogrammet är en del av det gemensamma EU-arbetet med att skapa ”smart och hållbar tillväxt för alla”.

Svårt att utföra uppdragen för ansvariga myndigheter

För den nuvarande programperioden 2014–2020 har det avsatts 37 miljarder kronor för det svenska landsbygdsprogrammet, varav ungefär 60 procent består av svensk medfinansiering.

Under de första fyra åren av programperioden har många som ansökt om stöd fått vänta länge på beslut och utbetalningar.

De ansvariga myndigheterna har haft svårt att utföra sina uppdrag.

Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 har utformats och genomförts på ett effektivt sätt.

– Riksrevisionens övergripande slutsats är att landsbygdsprogrammets utformning gör det svårt att nå programmets mål, säger riksrevisor Helena Lindberg.

”EU:s regelverk är komplicerat”

EU har vissa krav på hur landsbygdsprogrammet ska genomföras, men medlemsländerna kan delvis själva bestämma omfattning, utformning och vilka insatser som ska ingå.

Den svenska regeringen valde ett brett programupplägg med ett stort antal åtgärder med i flera fall små budgetar.

– EU:s regelverk är komplicerat och ställer krav på omfattande dokumentation och nya it-system för rapportering. Tillsammans med det breda svenska programmet har detta medfört ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Därutöver har utvecklingen av de IT-system som ska användas i stödadministrationen varit försenade och ofta brustit i funktionalitet, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

– Jordbruksverket och länsstyrelserna har inte hunnit bedöma ansökningar och betala ut stöd i tid. Risken är att dessa problem kvarstår under hela programperioden, säger Annelie Jansson Westin, projektledare för granskningen.

Begränsat värde

Granskningen visar också att den omfattande dokumentation och redovisning som EU-reglerna kräver inte ger information om insatsernas resultat och effekter, och därför har ett begränsat värde.

Inte heller den löpande nationella uppföljningen gör det möjligt att bedöma om målen kan nås.

– En stor del av landsbygdsprogrammet finansieras med svenska skattemedel. Det behövs kunskap om resultat och effekter för att avgöra om målen nås och om programmet genomförs på ett effektivt sätt, säger Helena Lindberg.

LÄS MER: Bucht vill inte se förskott på stöden

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen