LRF kräver ersättning för försenade stöd
Mindre krångel, lättade sanktioner och betalningar i tid - i annat fall ersättning till stödmottagaren, Det var några krav inför nästa Cap-reform som LRFs vice ordförande Åsa Odell framförde då EU-kommissionen i går besökte Stockholm.
Efter år av IT-trassel i stödhantering kräver LRF skärpning inför reformen 2021. För att kompensera dem som länge fått vänta på sina pengar vill LRF också att de nya EU-reglerna ska omfatta ersättning för försenade betalningar.
Kravet riktades i går direkt till Tom Tynan, nära rådgivare till jordbrukskommissionär Phil Hogan, som tillsammans med Odell deltog i en välbesökt debatt om den framtida jordbrukspolitiken, anordnad av EU-kommissionens representation i Stockholm.
Diskussioner i Bryssel
Från Europas huvudstäder duggar utspelen dessa dagar tätt om hur EU ska hantera jordbruksstöden i den kommande budgetperioden från 2021 till och med 2027. På fredag träffas EU-ledarna i Bryssel för att inleda diskussionen om vad långtidsbudgeten ska täcka.
Att det bränner till i Cap-debatten märktes också på den stora uppslutningen till det så kallade EU-sakråd som statssekreterare Elisabeth Backteman inbjudit till på näringsdepartementet på tisdagseftermiddagen.
LÄS OCKSÅ: Hogan vill slopa kritiserade Cap-stödens miljövillkor
Här fick intressenter för jordbrukets branscher, forskare, myndigheter och en rad organisationer inom bland annat miljö, konsument och djurskydd, chansen att föra dialog med Tom Tynan och hans medarbetare från EU-kommissionens jordbruksdirektorat.
Kan anpassa efter svenska förutsättningar
Här diskuterades den delegering av ansvaret för jordbrukspolitiken som Phil Hogan har meddelat att han vill genomföra 2021. Men frågetecknen var många kring hur detta maktskifte ska genomföras. Klart är att Bryssel behåller minst halva makten genom målstyrning och att länderna ska leverera lösningarna för hur man når dit.
Att näringsdepartementet ser möjligheter med denna så kallade leveransmodell framgick vid mötet. Regelverket för betesmarker skulle exempelvis bättre kunna anpassas efter de svenska förutsättningarna.
En risk som många såg är dock att Bryssel inte släpper kontrollen, vilket skulle skapa nya överbyggnader med mål, tillämpning och kontroll.