Minskade utsläpp av koldioxid är ett viktigt mål för den svenska klimatpolitiken och skogen är ett verktyg för att nå dit. Men hur effektiv är skogen? Enligt en rapport från Skogforsk är svaret att skogen ska brukas för att ge bäst klimatnytta.
Forskningsinstitutet Skogforsk har en i nyligen publicerad rapport undersökt det svenska skogsbrukets klimatpåverkan. I rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan sammanfattas det nuvarande kunskapsläget. Rolf Björheden är ansvarig redaktör för forskningsrapporten.
– Rapporten visar att skogen är ett kraftfullt klimatverktyg. Redan i dag gör den att Sverige är klimatpositivt, men också att vi kan bli ännu bättre, säger han.
Rolf Björheden menar att det som nog överraskar många är att förutsättningen för en uthållig klimatnytta är att skogen brukas.
– Knepet är att hela tiden ersätta äldre skog med nya, växtliga bestånd och att inte avverka mer än tillväxten, konstaterar han.
I grunden handlar skogens klimatpåverkan om fotosyntesen. Genom den tar växande skog upp koldioxid och i skogsmark lagras med tiden stora mängder kol in. Med fotosyntesen omvandlar de gröna växterna vatten och koldioxid till socker med hjälp av solenergi. Sockret använder träden för sin tillväxt och syre blir en restprodukt.
Då växter dör bryts biomassan ned och det kol som tagits upp frigörs i form av koldioxid. Sett över en väldigt lång tid blir på det sättet en orörd skog i princip koldioxidneutral, förutom en mindre del av det organiska kolet som kommer att överföras till marken.
Men hur stort skogarnas upptag av koldioxid är handlar egentligen om differensen mellan fotosyntesen och respirationen, som kemiskt kan sägas vara motsatsen till fotosyntes.
– Resultatet kallas kolbalansen och när man väljer att bruka en skog ruckar man på den naturliga kolbalansen, säger Rolf Björheden.
Det handlar om att träd avverkas och plockas ur skogen för att bli produkter eller massa och att biomassa tas om hand för att bli energi.
– Man kan säga att brukad skog kontinuerligt bidrar med en nettoproduktion av växtbiomassa som kan användas till olika produkter och energi, säger han.
Enligt Skogforsk rapport är lagret av kol i svensk produktiv skog mycket stort. Med ett virkesförråd på drygt 3,1 miljarder m3sk lagrar skogen 4,3 miljarder ton koldioxid. Jämfört med för 90 år sedan, när den första Riksskogstaxeringen utfördes, har lagret av kol i stående skog mer än fördubblats på grund av den svenska skogens ökade virkesförråd. Till lagret i skogen kan också läggas skogsmarken som har ett betydande förråd av organiskt kol på cirka 1,8 miljarder ton.
Den brukade svenska skogen binder varje år mycket koldioxid genom sin tillväxt. Enligt Skogforsk beräknas den totala tillväxten ha en stamvolym på 121 miljoner m3sk per år. Och eftersom uttaget av biomassa från skogen är mindre än tillväxten, 96 miljoner m3sk per år, så ökar mängden kol som är bundet i de svenska skogarna. Det betyder att tillväxten ger en lagerökning motsvarande 35 miljoner ton koldioxid per år.
– Ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års totala utsläpp av koldioxid i Sverige, säger Rolf Björheden.
Skogforsks rapport lyfter också fram att den brukade skogen ger ytterligare klimatnytta genom en så kallad substitutionseffekt. Det är vad som händer när man ersätter energiproduktion och produkter baserade på fossila material med skogsråvara.
De skogsprodukter som varje år tas ut från skogarna minskar genom substitutionseffekter utsläppen med ytterligare 40 miljoner ton, hävdar Skogforsk, vilket kan jämföras med de årliga svenska utsläppen som är 54 miljoner ton.
– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas till 60 miljoner ton per år. Vid ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge tillväxten upprätthålls, säger Rolf Björheden.
Substitutionseffekten kan vara mycket viktig för skogens klimatpåverkan så länge de produkter och material som ersätts baseras på användning av fossilt kol, som kol, olja, naturgas och kalksten.
– Orsaken är att de då minskar ökningen av mängden kol i omlopp, så länge vi är noga med att anlägga ny skog, förklarar Rolf Björheden.
Ett alternativ till att bruka skogen skulle kunna vara att inte bruka skogen alls, så att den får utvecklas helt fritt.
– På kort sikt stämmer det att om skogen lämnas utan avverkning så ökar inlagringen av kol, säger Rolf Björheden.
Men samtidigt menar han att efter en tid, då skogen är fullmogen, så sker inte längre någon nettoinbindning av kol. Nedbrytningen av död trädbiomassa är då lika stor som den årliga tillväxten.
– För att få en uthållig och hög effekt av skogsbruket i klimatarbetet ska i stället nettotillväxten vara så hög som möjligt, givetvis med hänsyn till andra viktiga mål. Och så stor del som möjligt av den varu- och energiproduktionen som i dag baseras på fossila kolkällor ska i stället baseras på skogsråvara, säger Rolf Björheden.
Enligt Skogforsks rapport är den svenska forskningen väldigt samstämmig när det gäller den brukade skogens klimatnytta.
– Min uppfattning är att forskningen i princip är överens vad det gäller de fysiska och biologiska data som presenteras i rapporten, som ju begränsas till Sverige. Men sannolikt skulle nog slutsatserna kunna gälla all boreal barrskog om den sköttes på samma sätt och motsvarande produkter togs ut, hävdar Rolf Björheden.
