Satsar på hållbar och unik grisuppfödning
Intresset för hans grisstall är så stort att Anders Gunnarsson har fått börja neka en del studiebesök. Hans satsning på en hållbar animalieproduktion har gett eko även utanför lantbruksnäringen.
Intresset för hans grisstall är så stort att Anders Gunnarsson har fått börja neka en del studiebesök. Hans satsning på en hållbar animalieproduktion har gett eko även utanför lantbruksnäringen.
Fram på eftermiddagen när solen har hunnit värma börjar grisarna på Halla gård söka sig ut i de beteshagar som formar sig likt tårtbitar. Successivt bökar och betar de sig utåt, avgränsade med låga elstängsel.
Trots att produktionen formellt sett benämns som konventionell är det nästan så långt från sanningen man kan komma. I stället har Anders Gunnarsson tagit begreppet hållbarhet till en ny nivå.
– Efter att jag som femte generationen hade tagit över gården började jag fundera på hur jag kunde göra storskalig grisproduktion så klimatvänlig det bara går. Ekologiskt var inte aktuellt för jag anser inte att jag skulle få fram tillräckligt med foder till rätt kvalitet, säger Anders Gunnarsson.
Tillgången till areal möjliggjorde beteshagarna. Han testade linderödsgrisar för att skaffa sig erfarenheter och insåg genom konceptet Exceptionell råvara att det fanns pengar att tjäna, bara han levererade rätt produkt.
– För linderödsgrisarna kunde jag få sju gånger bättre betalt än konventionell gris medan ekologiskt låg någonstans mitt emellan. Där såg jag en affärsidé. Min tanke blev att ta fram en gris med nästan alla mervärden och inte vara rädd för att ta betalt.
Inne i stallet går grisarna lösa i sammanlagt åtta avdelningar. En automatisk våg sorterar ut avvikande individer och de som uppnått slaktvikt. Strömedel blåses ut regelbundet och ett sprinklersystem kyler vid behov. Agrifarms ventilationssystem med undertryck är energieffektivt och håller ammoniakhalten på en låg nivå.
– Jag påstår att mina grisar har det bättre än i ett EU-ekologiskt system där grisarna släpps ut på en betongplatta, säger Anders Gunnarsson.
Satsningen för cirka 45 miljoner kronor föregicks av många undersökningar och förhandlingar. Genom sin produktion av rapsgris hade gården en etablerad relation med HK Scan som var den naturliga parten att kontakta.
– Det var en skithäftig förhandling. Jag har aldrig tidigare varit inblandad i en sådan stor affär och hade stor hjälp av min dåvarande medarbetare Johannes Lübeck. Det var nog första gången någon vände på kuttingen och sa: "Detta är vad jag vill ha för grisen", konstaterar Anders Gunnarsson.
Avtalet är uppbyggt med ersättningar för risk, extrakostnader och för själva konceptet. Styckdetaljerna marknadsförs som Scans hållbarhetsgris med bild från gården på Anders Gunnarsson.
– Jag har alltid tyckt att en lönsamhet på 2–4 procent är alldeles för dålig med tanke på alla risker som lantbrukaren tar. Samtidigt har dagligvaruhandlaren en marginal på 20 procent utan att ta några risker alls.
Förutom diesel till maskinerna och en viss andel mineralgödsel är Halla gård på väg att bli det kretslopp som Anders Gunnarsson tänkte sig. Dessutom börjar biogasen med rådande elpriser och stundande produktionsstöd att bli en riktig god affär.
Studiebesöken från när och fjärran har avlöst varandra sedan invigningen hösten 2019. Nyligen gästade en större grupp från Menigo och även en från länsstyrelsen. Trycket är så högt att det ibland blir ett nej.
Anders Gunnarsson börjar också få efterföljare och agerade konsult när familjen Nilsson i Vassmolösa utanför Kalmar byggde ett liknande stall, dock utan beteshagar.
– Jag vill producera fläsk med så många fördelar som möjligt till priser som många har råd med, säger Anders Gunnarsson.