Staten bör ta ett steg tillbaka. All erfarenhet visar att skogsägarna själva vet bäst hur skogen ska skötas. Att sätta upp regler ger en likformighet i skogarna som ökar risken för skador till exempel vid klimatförändringar, skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det är starka spänningar mellan Centern och Miljöpartiet om framtidens skogspolitik. Centern har egentligen redan vunnit slaget genom skrivningarna i Januariavtalet, men Miljöpartiet försöker rulla tillbaka politiken.
Överenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna innebar tydliga förbättringar för skogsägarna. Bland annat ska äganderätten stärkas genom att artskyddsförordningen ses över och nyckelbiotopsinventeringen inte fortsätter.
Även om riktlinjerna är klara är ingenting genomfört i praktisk politik. Den nyligen startade äganderättsutredningen kommer att få stor betydelse.
I förhållande till antalet röster har Miljöpartiet sedan valet 2014 haft oproportionellt stort inflytande på politiken. Under flera år hände så gott som ingenting i skogspolitiken eftersom Miljöpartiet och Socialdemokraterna blockerade varandra. Att Centerns stöd blev nödvändigt för att regeringen skulle kunna fortsätta har ändrat dynamiken rejält. Men Miljöpartiet har inte gett upp.
En del av striden handlar om hur mycket skog som ska skyddas och villkoren för det. Ett första steg kan vara att bli överens om hur mycket skog det är som har skydd i dag. Miljöpartiet menar att bara fem procent är skyddat, men om man räknar med frivilliga avsättningar och alla andra skyddsformer kommer man snarare upp i att 30 procent är skyddat.
Att nästan en tredjedel av skogen är skyddat är en väldigt hög siffra. Att generellt öka andelen kan rimligen inte behövas och vara rimligt. Men det krävs ordning och reda i skyddsformerna och om staten begränsar en skogsägares möjlighet att bruka sin skog måste staten också betala full ersättning för det.
Men för merparten av skogen bör staten ta ett steg tillbaka. All erfarenhet visar att skogsägarna själv vet bäst hur skogen ska skötas. Att sätta upp regler ger en likformighet i skogarna som ökar risken för skador till exempel vid klimatförändringar.
En förändring som Centern tagit upp är att avskaffa gränsen för lägsta slutavverkningsålder. Om gränsen tas bort är det inte troligt att åldern för slutavverkningar i allmänhet sjunker nämnvärt eftersom det kan vara ekonomiskt klokt att ta till vara den sista tillväxten.
Men det kan finnas skäl att slutavverka tidigt, ett aktuellt exempel kan vara vid hotande angrepp av granbarkborre. Oavsett skäl vet skogsägaren själv bäst när slutavverkning ska ske.
Knut Persson
