Skogsbete i stället för stödutfodring

Wapnö gård utanför Halmstad har närmare 3 700 nötkreatur. Då både foder och halm måste sparas inför uppstallningsperioden släpper de nu både rekryteringsdjur och köttdjur på skogsbeten med blandskog.

Målet att inte stödutfodra

I fem veckor har fyra personer arbetat med att bland annat stängsla in 120 hektar skog och nu ska ytterligare 70 hektar riggas för bete, eventuellt kan det bli ännu mer.

– Jag har möjlighet att stänga in ungefär 300 hektar och så får det bli. Det här är helt och hållet för att inte behöva ta in djuren. Vår målsättning är att inte stödutfodra eftersom det går åt alldeles för mycket foder, vi lägger de pengarna på att stängsla skogsbeten i stället, säger gårdens VD, Lennart E Bengtsson och tillägger skämtsamt:

– Nu får Wapnö nytt skogsbeteskött.

Inte utan problem

Men det är inte helt utan bekymmer som stängslingen genomförs.

– Skogsbete är ju ganska jobbigt att stänga in när det gäller att hitta gränser och hantera frågor kring allemansrätt och så vidare. Det finns till exempel många hästägare som anser sig hindrade från sina rättigheter att utnyttja mark genom allemansrätten när staketen kommit upp, säger Lennart E Bengtsson.

Hur ser det ut hos er?

– Förmodligen som hos alla andra, vi får lösa det så gott vi kan. Jag tror inte den här frågan kan lösas politiskt, foder kan inte trollas fram. Vi har köpt mycket halm nere i Skåne eftersom vi får mindre halm i år också men tyvärr finns det inte mycket att göra. Någon gång blir det väl regn men den här sista veckan har bränt ner väldigt mycket och det är ingen återväxt.

– Första vallskörden var någorlunda skaplig för oss och hade okej kvalitet men sen har vi inte fått någon återväxt. I andraskörden fick vi in 700 kilo per hektar i snitt på våra 550 hektar och den tog vi så sent som i förra veckan. Normalt brukar andraskörden ge ungefär tre ton per hektar.

– Spannmålen ger också dålig avkastning i år. Men skörden i fjol var bra så räknar man på två års sikt blir det ungefär som ett normalår, säger Lennart E Bengtsson.

Hur påverkas ekonomin?

– Kassaflödesmässigt så ligger vi rätt bra till. Det blir inget starkt år men likviditetsmässigt så håller det ett tag, säger Lennart E Bengtsson.

Hur blir uppstallningsperioden?

– Vi kommer ordna foder genom att ensilera helsäd. Man får dock vara lite försiktig med att inte ensilera för mycket, skulle det börja regna om någon vecka så får vi avbryta. Det är väl halmen som det blir svårare med. Vi gör av med ungefär 3 000 ton halm per år och den är viktig för oss. Eftersom den genererar energi vid biogastillverkningen kan vi inte bara byta ut den mot annat material, säger Lennart E Bengtsson.

Kommer torkan påverka nästkommande produktionsår?

– I stället för att vara försiktiga och spara så är vår strategi att ta alla kostnader i år. Då kommer vi rätt med höstsäd och så vidare. Om man ska låna pengar så blir det i år sen ska vi slippa. Annars är risken att man kommer efter nästa år.

– Nu har vi verkligen möjlighet att så mycket eftersom vi hackar korn så har vi också möjlighet att så mycket som vi inte fick gjort i fjol eftersom det var så blött då, säger Lennart E Bengtsson.