Sommarens torka och foderbrist ledde till larm om nödslakt av djur, men efter nödinsatser och en gynnsam höst har nu slaktköerna halverats. Köttbranschen känner dock fortfarande av torkans konsekvenser – och lär så göra under lång tid framöver.
Få – om några – drabbades så hårt av den rekordtorra sommaren 2018 som jordbrukare och köttproducenter.
Köerna till slakterierna växte kraftigt, regeringen sköt till ett krispaket på 1,2 miljarder kronor till lantbrukare och kommuner och landsting uppmanades att köpa mer svenskt kött för att stötta bönderna.
LÄS MER: Kommuner stödköper kött efter torkan
LÄS MER: Extrastödet efter torkan nu klart
Till slut kom så det efterlängtade regnet.
– Det har varit bra tillväxt på gräs under sensommar och höst, vilket hjälpt situationen betydligt. Regnet gav bra växtlighet, och de fina förhållandena gjorde att man kunde skörda ytterligare ensilage utöver det man skördade i maj och juni, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
Återhämtningen har också gjort ett tydligt avtryck på slaktköerna, som halverats på bara två månader.
– Från september till slutet av oktober har köerna gått ned från sex till tre månader. Huvudskälet är att bönderna har hittat olika foderlösningar, såsom att köpa in foder, och därmed kunnat behålla djuren och dra tillbaka slaktanmälningarna, säger Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska köttföretagen.
Trots höstens respit kvarstår många ekonomiska orosmoln för lantbrukarna. Inte minst med tanke på spannmålspriserna, som fördubblats på ett år.
– Tre faktorer samverkar här. Dels har världsmarknadspriserna på spannmål stigit, och dels har kronan fallit. Därtill är Sverige vanligtvis ett exportland vad gäller spannmål. Nu tvingas vi i stället importera och betala fraktkostnaden, i stället för att ta ut fraktkostnader, säger Harald Svensson.
Regeringens tillskott gav en välbehövlig signaleffekt, men var inte av något större ekonomiskt värde, enligt Hans Agné.
– Ekonomiskt sett hade tillskottet en mycket marginell karaktär. Omsätter man summan är det en halv bal hö per bonde. Däremot innebar signaleffekten att handel, kommuner och landsting ökade sin andel svenskt kött, vilket gjort mycket för avsättningen, säger han.
LÄS MER: Varannan djurbonde har inte sökt krisstöd
LÄS MER: Jordbruksverket ger regeringen två alternativ till krisstöd
För bönderna blir nu den stora utmaningen att klara likviditeten när man måste importera sitt foder men inte får upp köttpriserna. Att förutspå de långsiktiga effekterna är svårt, men prognosen är inte ljus.
– Vi kommer få en minskning av lamm och gris, eftersom man har fått slakta av djur för att klara ekonomin. Även vad gäller nöt kommer vi nog få se en längre omloppstid. Den här torkan går inte obemärkt förbi – svensk animalieproduktion kommer att gå tillbaka, säger Hans Agné.
