Spaning 2019: ”Precisionsodlingen kan bli precisare”
– Möjligheterna att odla precist blir allt bättre. – Praktiska tyska försök har tidigare visat svag lönsamhet. – Precisionsodling behöver anpassas till verklighetens jordbruksteknik.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Kanske lossnar det nu på allvar för växtplatsanpassad odling, precisionsodling. N-sensor och variabla kvävegivor har funnits sedan sekelskiftet, men tekniken har krävt stora investeringar eller tillgång till maskinstationer.
Effektivare med molntjänster
Sedan några år kan satellitdata ge lightversioner av variabla givor. Nu kan vi skicka driftdata till snillrik legobearbetning i rådgivarföretagens driftdatastjänster där de kan jämföras med indata från andra kunder och ett kvartssekels väder- och försöksdata.
Andra molndatatjänster förbättrar effektiviteten. Ruttoptimering av dyra skördemaskinkombinationer spar fem-tio procent av maskintiden, tröskor med självjusterande verk ger snabbare skörd och det sänker odlarrisken. Nya databoxar i äldre traktorer låter fler företag växtplatsanpassa driften.
Brist på lönsamhet
När fler kan odla som farfarsfar på 1930-talet, alltså jordarts- och grödanpassat och med smarta kombinationer av kemiskt, mekaniskt och biologiskt växtskydd, då kan jordbruket erbjuda det allmänna ökad miljönytta.
Tyvärr visar tyska försök att växtplatsanpassad odling haft dålig lönsamhet. Tekniken behöver en stabil grund av skörde- och markkartor. Men olika kartleverantörer räknar på olika sätt på indata från samma fält, därför skiljer sig kartorna åt. Sverige saknar också tysk vädertjänsts detaljdata om grödmognad, tillgängliga trösktimmar med mera.
Behöver jordbruksteknisk kunskap
De tyska försöken visar att vill man överföra precisionsodlingens miljönyttor till mark och gröda, så måste man anpassa tilldelningskartorna efter jordbruksmaskinernas egenskaper. Det handlar om fördröjningar, överlapp och andra modellbundna egenskaper.
Därför kan det bli 2019 som SLU, eller något annat grönt svenskt universitet, når den insikt som franska universitet sedan länge redan vunnit: Att det behövs god jordbruksteknisk kunskap om gröna miljönyttiga teorier ska bli förverkligade i praktisk odling.