Spannmålsbrist ersätts med rekordmycket majs

Importen av majs brukar ligga på 30 000-40 000 ton per år och mest användas till speciella ändamål, till exempel majskyckling där det finns ett minimikrav för hur stor del majs ska utgöra av fodret.

Majs mångdubblats

Nu ser mängden importerad majs ut att mångdubblas det här skördeåret.

– Om Sverige har ett importbehov av vete på knappt en miljon ton, så skulle jag uppskatta att 200 000-250 000 ton av det importbehovet kommer från majs det här skördeåret, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

Billigare än vete

Av det väntas 80 000 ton slukas av Lantmännens etanolfabrik i Norrköping och resten blandas i foder. Majsen är för närvarande omkring 20 öre billigare per kilo än vete att importera.

– Normalt sett är inte majs konkurrenskraftigt i Sverige, när det finns tillräckligt med spannmål i Sverige. Men ett år som detta när vi ändå måste importera, väljer man det som är mest intressant och i år är majs billigare än vete.

Mycket av den svenska spannmål som finns har gått till industrier med krav på svenskt ursprung.

Mer majs

Lite drygt 10 procent av spannmålsbehovet i Lantmännens foderproduktion utgörs av majs i dagsläget. Det är dubbelt så mycket som ett normalår. Mest majs används i foderfabriker med närhet till hamnar där båtar med majs kan tas in. Enligt Lars Hermansson, produktchef för råvaror på Lantmännen Lantbruk, är svenska hamnar dock inte rustade för att ta in de allra största båtarna. 

– Den riktigt billiga majsen som säljs på stora båtar har vi inte möjlighet att ta emot. 

Majs är mer stärkelserikt och lägre i protein än vete, men Lantmännens inköp av proteinfodermedel har inte ökat av den anledningen, enligt Lars Hermansson. En orsak är att mycket av spannmålen har hög proteinhalt.

Extraordinärt år

Svenska Foder ersätter i olika grad fodervete och foderkorn med majs i så gott som alla foderprodukter. Johan Stensson, marknadschef på Svenska Foder, har inte fått några negativa reaktioner på det från lantbrukare.

– Jag tror lantbrukarna ser det som ett extraordinärt år. Och majs är en alldeles utmärkt produkt. Men det är klart att vi hellre handlar med inhemsk spannmål än att behöva importera. 

Vete från Baltikum

På Västerbottens Fodercentral har man valt att inte ta in majs i produktionen. Bristen på svensk råvara har bland annat inneburit att man köpt vete från Baltikum. 

– Vi har trots bristen inte ändrat våra foderrecept på något sätt för att undvika att kunderna och framför allt korna inte känner igen sig, säger platschef Lars Holmlund.

Kraftig prisökning

Den kraftiga prisstegringen på foder startade i somras när torkans konsekvenser blev allt mer uppenbara.

I november förra året var priserna på djurfoder nästan 25 procent högre än i november 2017, enligt Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex.

Ökat mest

Foder är det produktionsmedel som har ökat mest i pris, men även gödning, drivmedel och flertalet andra insatsvaror har stigit. Under samma period har priserna på animalieprodukter sjunkit med 2,5 procent.

– I år blev det ett hack rakt upp vad gäller foderpriset och det har ju drabbat oss alla. Men mjölk- och köttbönderna råkar än mer illa ut. Dieselpriset var redan högt, mjölkpriset sänks, foderpriset går upp, gödseln blir dyrare, så en lantbrukare får alla de negativa effekterna på sin gård, säger Lars Holmlund.