Stig fick ingen hjälp när bolägret blev kvar
Det tog åtta månader för Stig Lundström att bli av med det bosättningsläger som etablerats i hans skog. Åtta månaders resultatlösa kontakter med polis och kronofogde och ett skräpberg som bara växte.
– Det spelar ingen roll vem som ställer upp en husvagn. Det är inte tillåtet med fri camping och när det sker så måste samhället ställa upp. Nu gör det inte det, jag som markägare står helt ensam och så kan det inte fungera. Det måste bli en ändring och vi måste ha samhällets stöd, säger Stig Lundström.
Det ligger fortfarande kvar skräp vid den vändplan där husvagnar stod uppställda fram till december förra året.
Har spärrat av
Men nu kommer det inte in några fler bilar på skogsbilvägen. Den är avspärrad med två stenbumlingar och snart kommer vägbommen som kommer att hindra obehörig trafik in till Stig Lundströms skog strax utanför Sibbhult i norra Skåne.
– Det är tråkigt, men jag ser ingen annan möjlighet att slippa vara med om det här igen, säger Stig Lundström.
Det dröjde innan Stig upptäckte lägret, en granne uppmärksammade honom på att det stått en husvagn i skogen i tre veckor.
Mycket skräp
– Jag åkte dit. Redan då var det fullt med skräp runt husvagnen. Jag försökte förklara att husvagnen måste flyttas från min skog, berättar Stig.
Besök efter besök gjordes på platsen, ibland var det flera husvagnar där, ibland bara en. Antalet människor varierade, men skräphögen växte. Stig upplevde inte någon hotfull situation, en av dem pratade hjälplig engelska och när Stig bad dem städa och flytta fick han svaret "yes, boss". När det inte gav resultat inledde han den process som de markägare som fått bärplockarläger på sin mark gjort före honom.
– Jag tror att jag pratade med 30 poliser. Jag gjorde anmälan om nerskräpning, men ärendet lades ner eftersom brott inte gick att styrka och gärningsmannen inte gick att identifiera.
I kontakterna med skattemyndigheten fick han veta att kunde begära avhysning via kronofogden. Men startavgiften låg på 600 kronor per person och då måste han också ha tagit reda på namn och personnummer till dem som skulle avhysas.
Försökt agera värdigt
– Förutom avhysningskostnaden skulle jag tvingas att betala uppställningsplats för husvagnarna i tre månader samt bärgningsavgift. Kostnaden skulle inte sluta på 10 000 kronor och det medgav kronofogdemyndigheten.
Han tog då kontakt med Östra Göinge kommun. Där förstod man problemet, men det enda man kunde göra var att ställa upp med containrar kostnadsfritt för att åtminstone få bort skräpet.
Under hela den här tiden har Stig Lundström försökt att agera värdigt och som en medmänniska.
– Min första tanke var att jag ska sköta detta rätt. Jag ska inte köra in med traktor och pallgaffel och köra undan husvagnen. Det enda jag kräver är att det måste finnas ett ansvar från samhällets sida för sådana här händelser. Jag som enskild markägare ska inte behöva stå för allt, säger Stig Lundström.
Till slut, i december hade upprepade besök, containrar och tjat om städning gett resultat. När den sista husvagnen försvunnit stängdes skogsbilvägen igen. För alltid.
undefined