Målet har varit att producera ett förnybart drivmedel ur skogsråvara. Nu finns tekniken, kunder är intresserade och finansieringen i stort sett klar. Ändå läggs projektet i malpåse. Skälet? Jo, EU-kommissionen anser att den svenska koldioxidskatten på drivmedel snedvrider konkurrensen. Därför kräver EU att Sverige beskattar även biodrivmedlen. Och - som vanligt - rättar sig Sverige lydigt efter EU: s krav.
Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att projektet Värmlandsmetanol stoppas. Vem törs investera 3,5 miljarder i en fabrik i Hagfors när produkten riskerar att straffbeskattas?
Det hela är förstås, som Björn Gillberg påpekar, absurt. På Skogsnäringsveckan tidigare i våras talade näringsminister Mikael Damberg om skogen som en framtidsbransch. Men han påpekade också att Sverige får ut för lite av sina investeringar i innovation och forskning.
Undra på det! Värmlandsmetanol är ett utmärkt exempel på en innovation som skulle ge jobb på landsbygden. Men det är politiker och EU-byråkrater som slår undan benen för den.
Den nya skatten har redan slagit till mot biodiesel utvunnen ur oljeväxter - Fame - och vid årsskiftet beskattas etanolen med en dryg krona. Själv kör jag sedan sju-åtta år på etanol. Miljöbilspremien och det tilltalande i att bidra till minskade utsläpp avgjorde bilköpet. Men kommer jag att tanka etanol om den inte kan hävda sig kostnadsmässigt? Det är en samvetsfråga...
På Svenska bioenergiföreningens blogg hävdar informationschefen Kjell Andersson att skatten på biodrivmedel strider mot EU: s grundläggande dokument; Lissabonfördraget. Där står i artikel 191 att ett av målen för unionens miljöpolitik är att bekämpa klimatförändringen.
De svenska politikerna måste ta strid mot kommissionen, anser Kjell Andersson. De, skriver han, "måste driva frågan till sin spets, annars blir den svenska energi- och klimatpolitiken impotent."
Det är bara att instämma i detta. Görs inget får vi skåda i stjärnorna efter den fossiloberoende fordonsflottan.