Möt Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel. – Uppfödarna har tydligt tagit ställning för att vi bönder är kolleger, oavsett vad vi sysslar med inom de gröna näringarna, säger hon apropå Kronfågels kampanj där nötkött ställs mot kyckling.
Hur har branschen förändrats under de 20 år som du varit aktiv?
– Det har blivit ett större fokus på att skapa något utifrån varje gårds förutsättningar och kretslopp. Vi har övergett oljan för halm eller flis och under de senaste åren har vi verkligen försökt finjustera detta, vilket har lett till att många till exempel har investerat i solpaneler.
Hur viktig är klimatfrågan för er?
– Kycklingar är extremt effektiva foderomvandlare och då ska vi också ge dem förutsättningar att vara det, genom att hela tiden försöka ha med helhetsperspektivet, från avel till slakt.
Kronfågel har kört en kampanj där nötkött ställs mot kyckling. Hur ser du på den?
– Uppfödarna har tydligt tagit ställning för att vi bönder är kolleger, oavsett vad vi sysslar med inom de gröna näringarna. Däremot kan inte Svensk fågel lägga sig i hur ett av våra företag väljer att göra reklam.
Vilka är de största framtidsutmaningarna för branschen?
– Mercosuravtalet är skrämmande eftersom det innebär att väldigt mycket kyckling ska in i Europa. Även Brexit kan få stor inverkan då mycket av den polska kycklingen i dag går till England. Utmaningen är att få folk att välja svenskt även om det är dyrare.
Tycker du att ni får ett rimligt pris för kycklingen i dag?
– Nej, det kan jag inte säga eftersom svensk kyckling står för så väldigt mycket mer. Men eftersom vi redan har en import på 30 procent har vi inget val. Om priset på svensk kyckling hade varit högre hade det importerats ännu mer.
Hur ser lönsamheten ut i kycklingbranschen?
– Marginalerna blir ständigt tuffare, samtidigt som det krävs oerhört stora investeringar i hela kedjan. Vi vill ju alltid förfina och förbättra, men då måste vi ha lönsamheten med oss.
I våras skrevs det om brister på Guldfågelns slakteri och ni kritiserade då lantbrukspressen för bristande rapportering. Varför?
– Vi saknade en mer nyanserad bild då ni hakade på den rubriksättande journalistiken i stället för att försöka svara på vad som hänt och varför. Från Svensk Fågels sida hade vi tydligare velat få berätta om våra övervakningsprogram och att vi alltid försöker upptäcka problem och åtgärda dem med hjälp av myndigheter och forskare. Saker kan gå fel, men vår intention är hela tiden att bli bättre.
Aveln har ibland angetts som en orsak till de skador som uppstår på kycklingarna. Hur ser ni på dagens avelsystem?
– När det gäller kyckling så sker aveln inte i Sverige, men avelsarbetet har varit enormt framgångsrikt och vi har i dag en mycket robustare kyckling med betydligt färre problem än på 1970-talet. Man får heller inte glömma att det avelsarbete som har gjorts har utrotat en hel del sjukdomar. Dagens kyckling har bättre rörelseförmåga samt en fantastisk foderomvandlingsförmåga.
Vad kan ni göra för att minska skadorna ytterligare?
– Det viktigaste är att signalera om vi ser att det går åt fel håll. Det handlar även om att man har rätt teknik i hela kedjan och att alltid ha kycklingen i fokus.
Ålder: 46 år.
Bakgrund: Har jobbat med olika djurslag och är utbildad driftsledare. Har de senaste 20 åren arbetat som kycklingbonde.
Gård: Driver tillsammans med maken Lars Andersson en kycklinggård i Bankeberg i Kalmar län. Förutom kyckling har de även skog och får.
Intressen: Hästar, djur och natur.
Svensk fågel står för 98 procent av matfågelproduktionen i Sverige.
Medlemmarna är företag ur hela kedjan från avelsföretag, kläckerier och fodertillverkare, till bönder och slakterier.
Totalt producerades 97 miljoner kycklingar av medlemsföretagen under 2018.
