Det väckte stor uppmärksamhet när miljöorganisationen WWF avrådde svenskarna från att äta svensk kyckling. Lantbrukspodden sammanförde WWFs talesperson Anna Richert med branschorganisationen Svensk Fågels ordförande Jenny Andersson.
Det var i sin köttguide hösten 2021 som WWF gav svensk kyckling underkänt. Anledningen till att kycklingen gick från gult till rött i den färgskala som används var att WWF hade ändrat i kriterierna för klimat och djurvälfärd.
– Vi önskar att WWF hade tagit kontakt med branschen innan detta publicerades. Hållbarhet är komplext och det är en god tanke att förenkla för konsumenten men den här gången blev det fel, menar Jenny Andersson, kycklinguppfödare och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel.
Ställningstagandet fick stor massmedial uppmärksamhet men tycks inte ha fått någon påverkan på konsumtionen. I stället är det importerad kyckling med sämre produktionsvillkor som vinner mark, om än till följd av de kraftiga prishöjningarna.
I augusti presenterade Svensk Fågel en uppdaterad livscykelsanalys av svensk kycklinguppfödning, framtagen av forskningsinstitutet Rise. Den visade ett 20 procent lägre klimatavtryck nu jämfört med för 20 år sedan.
– Men i den analysen saknas information om fodret. Vi skulle vilja veta andelarna i foderblandningen och foderkvoten på samma sätt som vi fått veta i livscykelsanalysen för svensk gris, säger Anna Richert på WWF.
Jenny Andersson menar att den svenska kycklingproduktionen är unik i förhållande till EU-standarden – något som Anna Richert inte helt ställer upp på.
– Vi har en lite grandios självbild av att vi är bättre än andra. Det finns fem–sex länder där djuren har större yta att vistas på, hävdar hon.
